Beräkningarna gäller perioden 2071–2100 jämfört med referensperioden 1981–2010, där intervallen i siffrorna beror på storleken av växthusgasutsläpp. 5, som kännetecknas av fortsatt höga koldioxidutsläpp. Växtsäsongen beräknas börja tidigare över hela landet, med den största förändringen—upp till två veckor tidigare—i södra och sydöstra Sverige.
Antalet dagar då grödor inte får tillräckligt med vatten via nederbörd förväntas öka, med den största ökningen av dagar med vattenunderskott i landets sydöstra del, med mellan 10 och 35 fler dagar med vattenbrist. Antalet torra år förväntas också öka. Bevattningsbehovet beräknas öka med mellan 58 och 116 procent jämfört med nuvarande behov.
Det genomsnittliga årliga bevattningsbehovet för hela Sverige beräknas vara mellan 900 och 1 200 miljoner kubikmeter vatten. Den högre siffran (1 200 miljoner kubikmeter) motsvarar mer än hälften av Sveriges nuvarande vattenanvändning. Klimatanpassning och effektiv vattenhantering behövs för att möta jordbrukets, resten av samhällets och naturens vattenbehov i ett varmare klimat.
För beräkningarna användes data från SMHI:s Klimatscenariotjänst och SMHI:s hydrologiska modell för Sverige, S-HYPE. Specifika politiska åtgärder eller handlingar för att uppnå detta har inte specificerats. De ekonomiska kostnaderna eller investeringar som krävs för att hantera de ökade bevattningsbehoven och vattenhanteringsutmaningarna är oklara, liksom de potentiella sociala eller miljömässiga konsekvenserna om vattenbehoven inte tillgodoses tillräckligt.