Graviditetsdiabetes har blivit vanligare över tid och drabbade 6,5 procent av alla som födde barn 2024. Socialstyrelsen ger nu ut nya rekommendationer och uppdaterade gränsvärden för tillståndet. Enligt officiella källor varierar andelen graviditetsdiabetesdiagnoser mellan regioner, från 2 till 16 procent. Endast 7 av 21 regioner följer Socialstyrelsens tidigare rekommenderade gränsvärden för diagnos. De flesta regioner hade tidigare betydligt högre gränsvärden än Socialstyrelsens tidigare rekommendationer, som följde Världshälsoorganisationen (WHO). Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen, beskrev hur olika regioner använder olika gränsvärden och mäter på något olika sätt, vilket gör det svårt att veta den verkliga andelen fall. Hon noterade att detta kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får en diagnos och uppföljning i en region men inte i en annan, och syftet med de nya rekommendationerna är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet.
De nya rekommendationerna innebär att gravida med ökad risk kan erbjudas testning tidigare i graviditeten. De nya rekommendationerna gäller de med ökad risk, som de med BMI över 30, tidigare födsel av ett stort barn eller förstegradssläktingar med diabetes. De specifika uppdaterade gränsvärdena som ingår i de nya rekommendationerna har inte avslöjats, och inte heller den exakta tidsplanen för att implementera dem i hela Sverige. Att identifiera graviditetsdiabetes är viktigt eftersom det ökar risken för komplikationer under graviditet och förlossning, som preeklampsi, kejsarsnitt och att barnet föds större än normalt. Sofia von Malortie beskrev att om fostret utsätts för höga blodsockernivåer under graviditeten växer det mer, ofta blir stort på ett oproportionerligt sätt, i axlarna och överkroppen.
Det kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får diagnos och uppföljning i en region, men inte i en annan. Syftet med våra nya rekommendationer är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet.
De som haft graviditetsdiabetes har en högre risk att senare utveckla typ 2-diabetes. Graviditetsdiabetes är nära kopplat till levnadsvanor och samhällsutveckling, med mer stillasittande levnadssätt och kostvanor. Sofia von Malortie beskrev detta som en snöbollseffekt, där ohälsosamma mönster kan fortplanta sig över generationer. Socialstyrelsen säger att de som får en diagnos av graviditetsdiabetes enligt de uppdaterade gränsvärdena ska få behandling om det behövs. Dock är de specifika förebyggande åtgärderna eller behandlingarna som rekommenderas för graviditetsdiabetes fortfarande oklara. Det kan finnas en mörkertal av oupptäckta fall av graviditetsdiabetes, och Sofia von Malortie beskrev hur patienter som fick en diagnos och uppföljning i en region kanske inte får det efter att ha flyttat till en annan, vilket naturligtvis skapar oro bland dem. Hon betonade att när tillståndet upptäcks i tid finns goda möjligheter att arbeta med förebyggande insatser, och om fler gravida testas kan det ge hälsovinster över tid genom färre komplikationer och minskad risk för framtida sjukdom för både mammor och barn. Hon tillade att graviditeten är ett viktigt tillfälle att tidigt identifiera risker och erbjuda stöd när det gäller exempelvis levnadsvanor. Sofia von Malortie beskrev att behandling av graviditetsdiabetes kan leda till friskare mammor och barn, vilket påverkar hela familjens hälsa i många år framöver. Hur många fler gravida som förväntas testas eller diagnostiseras på grund av de nya rekommendationerna är okänt, liksom hur Socialstyrelsen kommer att säkerställa att alla regioner antar dem.
När tillståndet upptäcks i tid finns goda möjligheter att arbeta med förebyggande insatser. Om fler gravida testas kan det ge hälsovinster över tid genom färre komplikationer och minskad risk för framtida sjukdom för både mammor och barn.
Graviditeten är ett viktigt tillfälle att tidigt identifiera risker och erbjuda stöd när det gäller exempelvis levnadsvanor.
Att veta hur stor andel som har det är en del av problemet. Olika regioner använder olika gränsvärden och mäter på lite olika sätt.
Sofia von Malortie berättar om personer som fått diagnos och uppföljning vid en graviditet i en region, men efter flytt till en annan inte fått det vid nästa graviditet.
Det skapar såklart en oro hos de patienterna.
Om fostret exponeras för ett högt blodsockervärde under graviditeten så växer fostret mer. Dessa foster blir ofta stora på ett oproportionerligt sätt, på axlarna och överkroppen.
Det blir som en snöbollseffekt.
Men det betyder också att om man kan vända utvecklingen. Om man kan behandla det här och få en friskare mamma, då kan man få ett friskare barn. Då påverkar man hela den familjens hälsa för många år framåt.