Enligt en DIK-rapport baserad på data från ESV och Eurostat avsatte Sverige endast 1 procent av sina offentliga utgifter till kultur 2024, vilket är lika lågt som Finland och lägst bland de nordiska länderna. Som jämförelse lade Norge 1,1 procent, Danmark 1,2 procent och Island 2,2 procent. Genomsnittet i EU-länderna är 1,3 procent.
Rapporten visar också att Sverige, tillsammans med Norge, har sett den största minskningen av kulturens andel av de offentliga utgifterna under det senaste decenniet, med en minskning på 0,2 procentenheter. 2024 uppgick de totala offentliga kulturanslagen från stat, kommuner och regioner till 0,43 procent av BNP och 2 611 kronor per invånare, vilket också är lägre än tidigare år. Sverige ligger också efter sina nordiska grannar när det gäller privat kulturfinansiering, enligt DIK-rapporten.
Anna Troberg, ordförande för DIK, sade att utan stabil och långsiktig offentlig finansiering är det inte särskilt attraktivt att öppna plånboken för kultur. Rapporten specificerar inte de exakta faktorerna bakom nedgången, och ger inte heller kvantitativa jämförelser av privat finansiering mellan de nordiska länderna. Det är oklart vilka konsekvenserna blir för museer, bibliotek och andra kulturinstitutioner, och om några politiska förändringar planeras för att motverka trenden.