Domstolsverket omvandlas till Domstolsstyrelsen, där en majoritet av styrelseledamöterna är eller har varit domare. Reformen är avsedd att stärka domstolarnas oberoende och minska politiskt inflytande över domstolarna. Fyra nomineringskommittéer har utsetts, och alla anställda vid allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar kan nominera och kommentera kandidater till styrelsen, enligt officiella källor.
Domstolsverket förbereder sig för att den nya styrelsen ska kunna börja arbeta från dag ett. Dialog med Justitiedepartementet pågår om övergångsbestämmelser. Sverige har inte haft fullt medlemskap i European Network of Councils for the Judiciary (ENCJ) eftersom det nuvarande systemet inte ansågs tillräckligt oberoende från regeringen, rapporterar stora medier.
Med reformen förväntas Sverige få fullt medlemskap. Riksdagen har fattat ett första beslut om reformen med bred enighet, efter att Socialdemokraterna gjort en helomvändning, enligt stora medier. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet ville ursprungligen ha en mer långtgående förändring där den nya styrelsen inte skulle vara underordnad regeringen, rapporterar stora medier.
Justitieminister Gunnar Strömmer noterade att hans parti var kritiskt när Domstolsverket grundades 1975 och förespråkade en liknande organisation på 1990-talet, enligt stora medier. Reformen stärker Sveriges internationella rykte som en rättsstat, rapporterar stora medier. Den exakta tidsplanen för fullt genomförande och huruvida Sverige kommer att beviljas fullt ENCJ-medlemskap är fortfarande oklart.