Den svenska regeringens nya nationella infrastrukturplan, som presenterades på tisdagen, omfattar totala investeringar på cirka 1 200 miljarder kronor för perioden 2026–2037, enligt flera medierapporter. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson tillkännagav planen på en presskonferens och redogjorde för byggstartbeslut för flera stora projekt som uppgår till över 50 miljarder kronor. Planen omfattar både järnvägs- och väginvesteringar som syftar till att förbättra förbindelser, försvarsberedskap och regional utveckling.
En central del av planen är dubbelspårig järnväg mellan Karlstad och Kil, som är Sveriges mest trafikerade enkelspåriga järnväg, enligt officiella källor. Projektet är en nyckel för att minska restiden mellan Oslo och Stockholm, drivet av bolaget Oslo-Sthlm 2.55, där Region Värmland är delägare. Dubbelspåret kommer att genomföras under planperioden 2026–2037 och förväntas förbättra punktligheten och minska restiderna. Tjänstemän betonade också dess betydelse för totalförsvaret, eftersom det passerar flera delar av den svenska försvarsindustrin. Regeringen kommer aktivt att söka medfinansiering från EU för projektet Karlstad–Kil, enligt flera rapporter.
Regeringen har godkänt byggstart för Norrbotniabanans sträcka mellan Dåva och Skellefteå, ett viktigt steg för kustjärnvägen i norra Sverige. Skellefteå är Sveriges största stad utan järnvägsförbindelse, och den nya linjen kommer att halvera restiderna och förbättra förbindelserna med Europa, enligt forskning. Bygget förväntas ta tio år, vilket innebär färdigställande omkring 2035, med 17,7 miljarder kronor avsatta för sträckan Dåva–Skellefteå. Trafikverket skickade en begäran om starttillstånd för denna sträcka till regeringen den 23 augusti 2024. Hittills har 160 hektar skog röjts, och berg från tunneln kommer att återanvändas i framtida byggen. En ny stationsplacering har beslutats i Norrfjärden, och planeringen för sträckan Skellefteå–Luleå fortsätter, med arbete på järnvägsplaner under 2026. Infrastrukturminister Andreas Carlson sade att Norrbotniabanan är viktig för nationell beredskap och nordiskt samarbete med Finland.
På Ostkustbanan har regeringen godkänt dubbelspårsutbyggnad mellan Gävle och Sundsvall, specifikt dubbelspår mellan Kubikenborg och Dingersjö samt nytt dubbelspår Gävle–Kringlan, dock i en reducerad version, enligt flera medierapporter. Det blir också kapacitetsförstärkningar i form av mötesspår på Värmlandsbanan mellan Kil och Charlottenberg, vilket bekräftats av officiella källor. Dessa uppgraderingar syftar till att öka kapaciteten och tillförlitligheten på viktiga kust- och inlandslinjer.
Regeringens besked bekräftar att investeringen behövs för utvecklingen av Värmland och Sverige.
Projektet Tvärförbindelse Södertörn, en 2 mil lång motorvägslänk inklusive 6 km tunnel, har fått byggstartbeslut och förväntas påbörjas senare i år, enligt flera rapporter. Kostnaden har ökat från 10 miljarder kronor 2017 till över 20 miljarder kronor efter regeringens krav på besparingar. Projektet har mött skarp kritik, särskilt från Naturskyddsföreningen i Huddinge, som har framfört miljöinvändningar.
I Skåne har byggstartbeslut getts för E65 Svedala–Börringe, Malmö C (två nya plattformsspår), Malmö godsbangård (nytt infartsspår) och Blekinge kustbana (nytt mötesspår), enligt flera medierapporter. Regeringen har också godkänt byggstart för E4/E20 Hallunda–Vårby (breddning till fyra filer), Riksväg 26/47 Mullsjö–Slättäng (2+1-väg) och E45 Säffle–Valnäs (2+1-väg), enligt flera källor.
Markarydsbanan-projektet kommer att försenas flera år, enligt flera rapporter. Ett nytt mötesspår i Knäred på Markarydsbanan kommer dock att tillåta tåg att stanna där redan nästa år, vilket ger en tillfällig lättnad. Exakta kostnadsöverskridanden och tidplan för hela projektet är fortfarande oklara.
Regionala reaktioner har varit blandade. Region Norrbotten välkomnar beslutet om Norrbotniabanan men efterlyser en helhetslösning för Malmbanan, inklusive dubbelspår från Boden till Luleå hamn, enligt Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande. Totala investeringar i Värmland mellan 2026 och 2037 uppskattas till cirka 1,6 miljarder kronor, enligt flera rapporter. Stina Höök (M), regionstyrelsens ordförande i Värmland, sade att regeringens tillkännagivande bekräftar att investeringen är nödvändig för utvecklingen av Värmland och Sverige.
Byggstartbeslutet innebär att Trafikverket nu kan påbörja upphandling av entreprenörer, inte att bygget startar omedelbart, enligt flera rapporter. Exakta startdatum för enskilda projekt har inte specificerats. Av de totala medlen för försvarsuppgradering är 30 miljarder kronor öronmärkta för infrastruktur, inklusive uppgradering av Inlandsbanan, enligt flera rapporter. Den bredare fördelningen av dessa medel utöver Inlandsbanan är fortfarande okänd.