Sveriges nya paket på 70 miljoner kronor, finansierat inom biståndsbudgeten, inkluderar 65 miljoner kronor avsatta för 2026, fördelade enligt följande: 22 miljoner till UNHCR, 20 miljoner till Libanons humanitära fond, 10 miljoner till Världsmatprogrammet, 5 miljoner till Internationella Röda Korset, 5 miljoner till Rädda Barnen och 3 miljoner till Libanesiska Röda Korset. Den svenska regeringen specificerade att 45 miljoner kronor är avsatta för budgetåret 2026 inom befintliga ramavtal för kärnstöd, medan 20 miljoner kronor från Sida är avsatta för 2026. Utvecklingsminister Benjamin Dousa betonade brådskan och uppgav att behovet av nödhjälp är stort, och att det finns över en miljon libaneser som har fördrivits av kriget.
Enligt Aftonbladet beskrev Dousa den humanitära situationen för civilbefolkningen som mycket allvarlig, med flera rapporter som indikerar att över en miljon civila har fördrivits i Libanon på grund av konflikten. Storbritannien har meddelat att de kommer att ge 20,5 miljoner pund till Libanon för att hjälpa fördrivna familjer, vilket ingår i ett bredare stödpaket för Libanon och följer på 9,5 miljoner pund som den brittiska regeringen meddelade tidigare i år. Det brittiska finansieringen inkluderar 12,3 miljoner pund för Libanons regerings Shock Responsive Safety Net och Världsmatprogrammet, 2,9 miljoner pund för Libanesiska Röda Korset och 3,1 miljoner pund via UNICEF.
Storbritanniens minister för Mellanöstern, Hamish Falconer, upprepade behovet av att vapenvilan ska utvidgas till Libanon och uttryckte stöd för de senaste direkta förhandlingarna med Israel som den bästa vägen till varaktig stabilitet och säkerhet för båda sidor. Falconer sade att konflikt i Mellanöstern inte gynnar någon, med Storbritannien som arbetar med partners för att minska eskaleringen och eftersträva en politisk lösning, och tillade att människor i Libanon återigen lider av en konflikt de inte valt, där fördrivning berövar familjer säkerhet och värdighet, och att Storbritannien ökar stödet för de mest utsatta, vilket återspeglar dess engagemang för regional stabilitet. EU meddelade humanitärt bistånd till Libanon, med EU-ledare som uttryckte djup oro över den regionala krisens inverkan på Libanon och de allvarliga konsekvenserna för civilbefolkningen, inklusive storskaliga fördrivningar.
Den exakta summan och specifika fördelningsdetaljerna för det humanitära biståndet som EU meddelat för Libanon har inte avslöjats. Politiska reaktioner inkluderade Miljöpartiet som välkomnade Sveriges bistånd men menade att Sverige borde kräva internationella sanktioner mot Israel för att försöka stoppa krigföringen som ligger till grund för behovet av bistånd i Libanon. Minister Falconer upprepade att sjukvårdspersonal och första insatsstyrkor måste skyddas av alla sidor och att attacker på personal som utför dessa viktiga uppgifter är oacceptabla.
Tidsramen och effektiviteten av vapenvilans utvidgning till Libanon som nämnts av den brittiska ministern är fortfarande oklar, liksom detaljerna och framstegen i de direkta förhandlingarna mellan Libanon och Israel. Det totala antalet fördrivna människor i Libanon är också osäkert, med källor som nämner 'över en miljon' och 'över 800 000' utan en exakt siffra. Den specifika inverkan och resultaten av det humanitära biståndet som tillhandahålls av Sverige, Storbritannien och EU i Libanon har inte specificerats.