Nästan hälften av dessa nylicensierade läkare har genomfört högskoleprovet, som mäter kunskaper och färdigheter relevanta för förmågan att genomföra högre utbildningsstudier, enligt Universitets- och högskolerådet. De flesta skulle inte ha blivit antagna till ett läkarprogram i Sverige baserat på deras provresultat, eftersom maxpoängen är 2,0 och under senare år har cirka 1,6 krävts för antagning. Över 150 av dessa läkare fick 0,5 poäng eller lägre, två tog provet tre gånger och nådde aldrig över 0,25 poäng, och endast en handfull nådde den poängnivå som krävs för antagning till läkarprogram i Sverige.
Kompetensbekymmer har uppstått, där Ekot har granskat anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg där arbetsgivare har rapporterat läkare för att potentiellt utgöra en fara för patienter. De anmälda läkarna, som studerat i länder som Rumänien, Slovakien eller Lettland, beskrivs som att ha betydande kompetensbrister. Enligt Sveriges Radio Nyheter beskrev Christer Rosenberg, distriktsläkare och tidigare utvecklingschef i primärvården i Västra Götaland, att han stött på kunskapsluckor hos svenska läkare utbildade i dessa länder.
Några av dessa länder erbjuder läkarprogram på engelska, vilket ger en utbildningsväg för svenska studenter. Det är fortfarande okänt vilka specifika åtgärder, om några, Inspektionen för vård och omsorg har vidtagit som svar på de rapporterade kompetensbristerna, hur många av de cirka 1 700 läkarna som har formellt anmälts eller utretts för kompetensproblem, och om EU-direktivet inkluderar några mekanismer för att verifiera kvaliteten på medicinsk utbildning i de nyare EU-länderna.