Sveriges utrikesdepartement kallade in Rysslands ambassadör i Stockholm den 5 mars. Enligt Aftonbladet kallades ambassadören in på måndagen som en reaktion på attacker som Ryssland utförde den 6-7 mars. Den svenska regeringen uppgav att Rysslands attacker är en uppenbar överträdelse av internationell rätt och att Sverige kommer att fortsätta att stå upp för Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och rätt till självförsvar.
' Däremot rapporterade Expressen att Rysslands ambassadör har kallats in till regeringen efter drönarincidenten i februari. Karaktären på denna februari-incident har inte specificerats, och det är fortfarande oklart om det finns flera anledningar till inkallelsen eller om en mediefelrapportering föreligger. Den ryske ambassadörens svar på inkallelsen har inte offentliggjorts.
Denna diplomatiska åtgärd sker inom ramen för ett komplext och spänt bilateralt förhållande. Sverige har varit en konsekvent kritiker av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som inleddes i februari 2022. Landet har gett betydande militärt, humanitärt och finansiellt stöd till Ukraina och är, efter en historisk policyskifte, i process att gå med i NATO-alliansen – ett steg som starkt motsätts av Moskva.
Ryssland har för sin del upprepade gånger varnat Sverige mot sådant stöd och beskrivit det som en eskalering. Att kalla in ambassadörer är ett standarddiplomatiskt verktyg som används för att uttrycka missnöje eller protestera mot en annan stats handlingar. För Sverige är detta ingen isolerad incident.
Historisk kontext visar ett mönster av diplomatisk friktion. Till exempel kallade det svenska utrikesdepartementet in den ryske ambassadören i slutet av augusti förra året för att protestera mot dödliga ryska attacker på ukrainska städer, inklusive Kiev, som skadade EU-delegationens byggnad. Under det mötet betonade svenska tjänstemän Rysslands skyldigheter enligt internationell humanitär rätt att skydda civila och infrastruktur.
Omvänt har Ryssland också kallat in svenska diplomater. I början av juli samma år kallade Ryssland in Sveriges chargé d'affaires i Moskva för att protestera mot en drönarattack på den ryska handelsrepresentationen i Stockholm, med krav på utredning och bättre skydd av sina diplomatiska lokaler. Detta öga för öga-mönster understryker det försämrade tillståndet i relationerna, där protester över kriget i Ukraina vävs samman med tvister om diplomatisk säkerhet på varandras territorium.
De motstridiga rapporterna om anledningen till inkallelsen den 5 mars belyser de pågående informationsutmaningarna kring kriget. Den officiella svenska positionen fokuserar på en specifik, nyligen inträffad serie attacker. Den svenska regeringens uttalande fördömer uttryckligen attackerna den 6-7 mars.
Dessa attacker är en del av en dokumenterad rysk militär strategi som har intensifierats sedan slutet av 2022, med vågor av missil- och drönarattacker riktade mot Ukrainas energinät och civila områden. Västerländska ledare och internationella organisationer har upprepade gånger fördömt dessa attacker som krigsförbrytelser avsedda att demoralisera den ukrainska befolkningen och paralysera landets infrastruktur under vintern. Skadorna på Ukrainas elnät har varit allvarliga, vilket lett till utbredda strömavbrott och humanitära bekymmer.
Den alternativa anledningen som nämns – en drönarincident i februari – passar in i den bredare kontexten av ett eskalerande luftkrig präglat av ömsesidiga attacker. Även om den specifika februari-händelsen inte detaljeras här, har den bredare konflikten sett Ukraina i ökande utsträckning använda drönare och robotar för att attackera mål inom Ryssland, inklusive gränsregioner som Belgorod och Kursk, ofta som vedergällning för ryska attacker på ukrainska städer. Denna cykel av vedergällningar har beskrivits som 'dödliga öga för öga-attacker' av internationella observatörer.
Det är troligt att en specifik drönarincident i februari, möjligen involverande ryskt territorium eller tillgångar, kunde ha utlöst ett separat diplomatiskt svar från Sverige, som konsekvent fördömer handlingar som bryter mot internationell rätt, oavsett gärningsman. Men utan bekräftelse förblir det en olöst punkt. Forskningsresultaten tyder på att de två angivna anledningarna kan hänvisa till två distinkta incidenter inom det bredare mönstret av fientligheter, snarare än att vara ömsesidigt uteslutande.
Båda skulle vara förenliga med Sveriges fasta hållning mot överträdelser av internationell rätt i krigets kontext. Inkallelsen skulle teoretiskt sett kunna behandla flera klagomål i ett möte, även om officiella uttalanden har betonat marsattackerna. De okända detaljerna om vilka konkreta åtgärder, om några, Sverige kommer att vidta efter detta diplomatiska drag lägger till ytterligare ett lager.
Diplomatiska protester är ofta symboliska, men de kan föregå eller åtföljas av andra åtgärder, såsom ytterligare sanktioner, ökad hjälp till Ukraina eller stärkt säkerhetssamarbete med allierade. Sverige, som nytt NATO-medlem, kommer sannolikt att samordna sina svar nära med alliansen och Europeiska unionen. Själva inkallelsen är en tydlig signal om Sveriges pågående engagemang för att stödja Ukraina och hålla Ryssland ansvarigt.
Den förstärker Sveriges högröstade roll i den internationella koalitionen som stöder Ukraina, en roll som har omformat landets utrikes- och säkerhetspolitik efter århundraden av militär alliansfrihet. Händelsen är en mikrokosmos av den större geopolitiska kampen, där diplomatiska kanaler används för att förmedla fördömande och upprätthålla principer om suveränitet och internationell rätt mitt i en brutal konflikt. Den slutliga effekten av sådana diplomatiska gesters på ryskt beteende är osäker, men de utgör en del av den ihållande internationella påtryckningskampanjen mot Moskva.