Regeringen har beslutat om byggstart för flera stora infrastrukturprojekt till ett totalt värde av över 50 miljarder kronor, meddelade infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) på en presskonferens på tisdagsmorgonen. Projekten ingår i den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037, som omfattar totala investeringar på cirka 1 200 miljarder kronor, enligt flera rapporter. Bland de godkända projekten finns Norrbotniabanan, dubbelspåriga järnvägar och vägförbindelser. Regeringens beslut välkomnades av Region Värmland, enligt Erik Evestam (C), ordförande i regionens utvecklingsnämnd, som sade att beslutet är ett positivt steg för regionen.
Dubbelspåret mellan Karlstad och Kil har godkänts som en del av den nationella planen, bekräftade Region Värmland. Projektet kommer att genomföras under planperioden 2026–2037, enligt regionen. Kapacitetsförstärkningar i form av mötesspår kommer också att göras på Värmlandsbanan mellan Kil och Charlottenberg. Sträckan Karlstad–Kil är Sveriges mest trafikerade enkelspåriga järnväg, enligt tjänstemän. Dubbelspårsprojektet är en nyckel för att minska restiden mellan Oslo och Stockholm, drivet av bolaget Oslo-Sthlm 2.55, där Region Värmland är delägare, enligt officiella källor.
Tvärförbindelse Södertörn har också godkänts, enligt flera rapporter. Förbindelsen kommer att koppla samman E4/E20 vid Kungens kurva med riksväg 73 vid Jordbro via Flemingsberg, till en kostnad av 20,6 miljarder kronor. Projektet har kritiserats, särskilt av Naturskyddsföreningen i Huddinge, rapporterar Dagens Nyheter. Andra vägprojekt inkluderar breddning av E4/E20 Hallunda–Vårby till fyra filer i varje riktning mellan Hallunda och Vårby backe, uppgradering av riksväg 26/47 Mullsjö–Slättäng till 2+1-väg till en kostnad av cirka en halv miljard kronor, samt ombyggnad av E45 Säffle–Valnäs sträckan Hammar–Valnäs till 2+1-väg, enligt flera rapporter.
Regeringens tillkännagivande välkomnas av Region Värmland.
Förutom dubbelspåret Karlstad–Kil har regeringen godkänt dubbelspår på Ostkustbanan mellan Kubikenborg och Dingersjö söder om Sundsvall, samt ett nytt dubbelspår Gävle–Kringlan, om än i en reducerad version, enligt flera rapporter. I Skåne omfattar projekten E65 Svedala–Börringe, utbyggnad av plattformar vid Malmö C, Malmö godsbangård och Blekinge kustbana, enligt flera rapporter. Vidare är 30 miljarder kronor av de totala försvarsuppgraderingsmedlen öronmärkta för infrastruktur, inklusive uppgradering av Inlandsbanan, enligt minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M). Byggstartsbesluten innebär att Trafikverket nu kan påbörja upphandling av entreprenörer, inte att byggandet startar omedelbart, enligt flera rapporter.
Byggstart för sträckan Dåva–Skellefteå av Norrbotniabanan har godkänts, bekräftade Carlson. Skellefteå är Sveriges största stad utan järnvägsförbindelse, noterade Carlson. Norrbotniabanan är viktig för nationell beredskap och nordiskt samarbete med Finland, tillade han. 17,7 miljarder kronor har avsatts för sträckan Dåva–Skellefteå, enligt riksdagsledamot Edward Riedl (M). Byggtiden beräknas till tio år, vilket innebär färdigställande omkring 2035, enligt Lars Bergdahl på Trafikverket. Norrbotniabanan kommer att halvera restiderna och förbättra förbindelserna med Europa, samt öka säkerheten och erbjuda modern, pålitlig järnvägsteknik, enligt förespråkare. Trafikverket skickade en begäran om startbesked för sträckan Dåva–Skellefteå till regeringen den 23 augusti 2024, enligt förespråkare. Hittills har 160 hektar skog röjts, vilket motsvarar 40 % av planerad röjning i det första kontraktet, sade Bergdahl. Genombrottet i Ersmarksbergetstunneln skedde i oktober, och berg från tunneln kommer att återanvändas i framtida byggnation, tillade han. En ny stationsplacering har beslutats i Norrfjärden, enligt förespråkare. I norra Skellefteå har en linje som minimerar massförflyttning valts för att hålla nere kostnaderna, sade Bergdahl. Arbetet med järnvägsplaner för sträckan Skellefteå–Luleå fortsätter 2026, tillade han. Region Norrbotten välkomnade beslutet om Norrbotniabanan men efterlyste ett helhetsgrepp om Malmbanan, inklusive dubbelspår från Boden till Luleå hamn, enligt Anders Öberg, ordförande i regionfullmäktige. Skellefteå kommun välkomnade också beskedet, enligt ett pressmeddelande.
Flera okända faktorer kvarstår. Den exakta totalkostnaden och tidsplanen för dubbelspåret Karlstad–Kil har inte specificerats. När byggandet faktiskt kommer att påbörjas för de godkända projekten, såsom Norrbotniabanan och Tvärförbindelse Södertörn, är ännu inte klart. Den fullständiga listan över projekt i den nationella infrastrukturplanen utöver de nämnda har inte offentliggjorts. Hur de 30 miljarder kronorna för försvarsrelaterad infrastruktur exakt ska fördelas är också okänt. Regeringen bör sätta ett målår för färdigställande av hela Norrbotniabanan, enligt förespråkare. Den totala investeringssumman i den nationella infrastrukturplanen har rapporterats som både cirka 1 200 miljarder kronor och 1 171 miljarder kronor; skillnaden kan bero på avrundning eller inkludering/exkludering av vissa poster, och läsare bör kontrollera den officiella siffran.