En bonde i norra Värmland har fått ett djurförbud av Värmlands länsstyrelse på grund av återkommande och allvarliga brister i hans nötkreaturshållning sedan 2015. Inspektioner av länsstyrelsen har upprepade gånger hittat brister på mannens ladugårdar, inklusive nötkreatur som saknar skydd mot väder, är underviktiga, har försummad hovvård, står i gödsel, saknar sällskap och vissa inte har tillräckligt med vatten. Under en kontroll förra året sattes en 17-årig mager ko ihop med en tjur för att få henne dräktig. Förbudet gäller hov- och klövjursdjur, och mannen måste bli av med nötkreaturen inom sex veckor. I början av december förra året gjordes en anmälan till länsstyrelsen om mannens hundhållning, där det påstods att hundarna inte gick ut och att en var mycket mager med synliga revben. Under en kontroll den 12 december noterades brister i både klor och tandhälsa hos hundarna, inklusive brun beläggning på tänderna och tung tandsten.
I början av april genomförde länsstyrelsens djurskyddsinspektörer en kontroll på en fastighet i Tingsryds kommun efter att ha fått en orosanmälan från polisen om två äldre hundar som var i mycket dåligt skick. Länsstyrelsen ingriper nu mot en djurägare i Hörbyområdet efter upprepad och allvarlig försummelse, med två hundar och en dvärghamster som hittats i dåligt skick under flera kontroller, inklusive med för långa klor, avmagrade och i en miljö som orsakar stress och lidande. I flera år har Hörbymannen i 50-årsåldern utsatt sina djur för försummelse, med dokumenterade brister inklusive undernärda grisar utan vatten, smutsiga får och döda kalkoner bland levande djur. Mannen är nu förbjuden att både äga och ta hand om djur.
I början av året beslutade Jämtlands länsstyrelse att omedelbart beslagta ett stort antal djur från en gård i länet efter att ha bekräftat allvarliga brister i djurhållningen. Dalarnas länsstyrelse har beslutat att omedelbart beslagta en katt i Garpenberg, Hedemora kommun, som saknar ägare, har setts i byn i flera år och beskrivs som aggressiv och sliten.
Frekvent överföring av djurinfluensavirus till människor med eller utan mellanvärdar utgör ett allvarligt zoonotiskt och pandemiskt hot. Flera djurinfluensavirus har hög zoonotisk risk, såsom fågel- och svininfluensavirus, medan andra har låg till försumbar zoonotisk potential, inklusive häst-, hund-, fladdermus- och nötkreatursinfluensavirus. Överföring av djurinfluensavirus till människor kan ske direkt från djur, särskilt fjäderfä och svin, eller genom omkombinerade virus i 'blandningsvärdar'.
Internationellt pågår debatter om djurskydd, med forskning som indikerar att det finns ett 'inbördeskrig' om hundar i Kina. Vilt används som en resurs i Kina, med kontroverser kring björnfarmar. Det pågår en debatt om skydd eller utnyttjande vid revidering av viltvårdslagen i Kina.
Som svar på försummelsefallen uppgav Värmlands länsstyrelse att ett stort antal djur under lång tid har påverkats negativt av bristande tillsyn och att nödvändiga, grundläggande omsorgsåtgärder inte vidtagits. Detta officiella uttalande understryker de kroniska bristerna. Dock har ödet för de beslagtagna djuren, som om de rehabiliteras, omplaceras eller avlivas, och deras nuvarande tillstånd, inte offentliggjorts. Åtgärder för att förhindra framtida försummelse av dessa eller andra ägare, såsom ökade inspektioner eller allmänhetens medvetenhetskampanjer, specificeras inte heller i tillgängliga rapporter.
Det är okänt hur utbrett sådan allvarlig djurförsummelse är i hela Sverige och om dessa fall representerar isolerade incidenter eller ett systematiskt problem. Sambandet mellan dessa välfärdsfrågor och zoonotiska risker, såsom de som utgörs av influensavirus, förblir oklart, vilket belyser potentiella bredare folkhälsoimplikationer.