Riksrevisionen har granskat sju statliga myndigheter gällande deras arbete mot etnisk diskriminering. De granskade myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Polismyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Riksrevisionen drar slutsatsen att myndigheterna är bristfälliga i sitt arbete och behöver förbättra sig när det gäller att förhindra etnisk diskriminering.
Exempel på etnisk diskriminering som kan förekomma inkluderar poliskontroller baserade på hudfärg, avslag på bidragsansökningar eller annan granskning på grund av ett utländskt klingande efternamn, enligt tjänstemän. Minoritetsgrupper löper större risk att få sina ansökningar om stöd och ersättning nekade jämfört med majoritetsbefolkningen, enligt stora mediers rapporter. Myndigheternas arbete mot diskriminering drivs ofta av enskilda incidenter, och en enskild persons upplevelse av ett myndighetsbeslut räcker inte som vägledning, sade tjänstemän. Det kan vara svårt för en individ att upptäcka och rapportera diskriminering eftersom de sällan har insyn i hur beslut fattas i jämförbara fall, tillade tjänstemän.
Myndigheterna är bra på att agera på rapporter, men de faller kort när det gäller att upptäcka risker och förhindra etnisk diskriminering, enligt stora mediers rapporter. Granskningen visar att Diskrimineringsombudsmannen inte driver på för att motverka etnisk diskriminering i beslut och inte har mandat att utreda många av de inkomna rapporterna enligt nuvarande lagstiftning, indikerar stora mediers rapporter.
Riksrevisionen rekommenderar att de granskade myndigheterna regelbundet undersöker och hanterar risker för etnisk diskriminering, enligt stora mediers rapporter. Riksrevisionen vill att regeringen ska säkerställa att myndigheterna bättre följer upp åtgärder, sade tjänstemän. Regeringen bör följa upp hur myndigheter hanterar risker för etnisk diskriminering och anförtro en lämplig myndighet uppgiften att höja statens kompetens i diskrimineringsfrågor, indikerar stora mediers rapporter.