Axel Agnred, som har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, har bott i ett LSS-boende med dygnetrunt-personal i Göteborg i nio år. Kommunen vill flytta Axel Agnred till ett mer självständigt boende, en plan som hans familj beskriver som en katastrof. Marie Brynolfsson, ansvarig kommunalråd för funktionsrätt i Göteborg, säger att fallet inte är unikt.
Hon noterar att det har funnits en trend över tid där människor förlorar eller får minskat LSS-stöd inom olika områden. Betydligt fler personer nekas nu boende med särskild service i Göteborgs kommun. År 2021 nekades 12 % av ansökningarna om boende med särskild service i Göteborg; fem år senare var siffran 35 %.
Enligt Marie Brynolfsson beror ökningen av nekanden på att tjänstemän som fattar beslut har börjat följa tidigare domstolsavgöranden som rättspraxis. Socialminister Camilla Waltersson Grönvall delar oron över att personer som Axel får ändrade beslut efter många år. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja kommunerna i deras bedömningar och utesluter inte förändringar i LSS-lagen.
Det är som ett hugg i ryggen från kommunens sida.
Andra fall illustrerar liknande utmaningar över hela Sverige. Jenny Ledelius son förlorade sitt LSS-stöd dagen efter ett möte med kommunen. Hennes son kallades till ett möte av socialtjänsten en lördagskväll utan att informeras om vad det gällde, men Jenny Ledelius har vunnit sitt fall i förvaltningsrätten.
I Pajala kommun har socialnämnden tagit för lång tid på sig att ordna ett boendeinsats för ett barn som beviljats det enligt LSS-lagen. När Justitieombudsmannen bad nämnden förklara hade nästan åtta månader till gått och insatsen för barnet hade inte genomförts. Nämnden trodde att den hade ordnat en annan lösning genom att låta barnet bo hos en släkting.
De styrande politikerna i Göteborg har klargjort för förvaltningen att rättspraxis ska vara ett minimum för vad som ska göras för en individ, inte ett tak.