Ett årligt klädbytesevenemang hölls i Stockholm, Sverige på söndagen och lockade hundratals deltagare, enligt flera rapporter. Liknande evenemang runt om i landet lockade tusentals människor, vilket speglar ett växande intresse för hållbart mode. Klädbytet i Tingsryd var dock ovanligt lugnt i år, med endast cirka 15 plagg utbytta jämfört med cirka 140 förra året, enligt Markus Mörlund, ordförande för lokala Naturskyddsföreningen. Kontrasten belyser den ojämna lokala medverkan som kan uppstå även när det nationella intresset för återanvändning verkar öka.
Miljöpåverkan från fast fashion är betydande. FN:s miljöprogram rapporterar att fast fashion står för upp till 10 % av världens koldioxidutsläpp. Att producera ett enda par jeans kräver cirka 2 000 gallon (7 571 liter) vatten, enligt UNEP. Bortkastade kläder fyller soptippar i utvecklingsländer och plastfibrer från billiga tyger förorenar haven, vilket bidrar till miljöförstöring.
Det är som, 'Åh, okej, det får ett nytt liv med den här personen.' Det känns bara lite mer mänskligt.
I Sverige bidrar klädkonsumtionen till cirka 3 % av en svensks totala utsläpp, enligt Mistra Future Fashion. Svenskar köper i genomsnitt cirka 25 nya klädesplagg per år, enligt Naturskyddsföreningen. Varje svensk slänger cirka 9–10 kilo kläder, säger Beatrice Rindevall, ordförande för föreningen. Dessutom används 90 % av plaggen i garderoben aldrig, enligt organisationen, vilket indikerar en enorm mängd oanvända kläder.
Sveriges klädbytesinitiativ startade 2010 och har vuxit stadigt. Förra året deltog cirka 140 000 personer i 140 bytevenemang och tog hem mer än 44 000 begagnade plagg, enligt flera rapporter. Evenemangen arrangeras av Naturskyddsföreningen, som syftar till att främja återanvändning och minska textilavfall.
Många har inte symaskiner längre, eller så vet de inte riktigt hur de ska laga det där knapphålet som gick sönder.
Svenskar förbjöds förra året att slänga kläder i vanligt sopor som en del av ett EU-initiativ för återvinning. Förbudet fick dock motsatt effekt när kommunala insamlingsplatser blev överbelastade, vilket ledde till lager av oanvända textilier. Den svenska regeringen upphävde delar av regeln i oktober, vilket återigen tillät vissa kläder att slängas i vanligt avfall, även om den exakta innebörden av ändringen är oklar.
Vid bytevenemangen kan deltagarna lämna upp till tio plagg och välja lika många från det tillgängliga utbudet. Skräddare hjälper shoppare att reparera kläder för att förlänga deras livslängd, vilket åtgärdar ett vanligt hinder för återanvändning. Enligt The Independent - Main beskrev Meg Goldmann, volontär vid klädbytet, hur många saknar symaskiner eller kunskap för att laga trasiga knapphål. Kläder från Temu och Shein accepteras inte, främst på grund av ökad risk för kemikalier, enligt Martin Mörlund. Obytta kläder doneras till välgörenhet, vilket säkerställer att de inte går till spillo.
Man hittar inte flera typer av samma skor, byxor eller tröja. Ingen har samma kläder som de andra.
Trots den låga uppslutningen i Tingsryd beskriver arrangörerna dagen som framgångsrik och tror att intresset för återanvändning fortsätter att växa. Enligt SVT Småland noterade Markus Mörlund att fler blir medvetna om att köpa second hand och byta istället för att köpa nytt. Orsakerna till nedgången i Tingsryd är oklara, och totala deltagarsiffror för i år i hela Sverige är okända. Det exakta antalet bytevenemang som hållits i år är också obekräftat. De specifika kemikalier som är oroande i Temu- och Shein-kläder har inte specificerats. Ändå uttrycker deltagarna entusiasm för konceptet. Enligt The Independent - Main beskrev Alva Palosaari Sundman upplevelsen som att ge kläder ett nytt liv, vilket känns mer mänskligt. Cecilia de Lacerda, volontär för Naturskyddsföreningen, betonade behovet av att vara mer försiktig med konsumtion, enligt samma källa. Alice Dundeberg, gymnasieelev och deltagare, noterade att evenemanget erbjuder unika plagg som inte finns i flera exemplar, enligt The Independent - Main. Evenemangen fortsätter att främja en övergång från fast fashion, även om utmaningar kvarstår när det gäller att säkerställa konsekvent deltagande och hantera logistiska hinder.
I fjol byttes det runt 140 klädesplagg och i år är vi nog uppe på 15, men vi får se.
Vi märker att fler får upp ögonen för att handla second hand och byta istället för att köpa nytt.