Spelarförsäljningar från Allsvenskan nådde rekordhöga summor 2025, där klubbarna tog in nära 1,1 miljarder kronor via spelarförsäljningar, nästan en tredjedel av klubbarnas totala intäkter. Det är första gången övergångsintäkterna passerat miljardgränsen under ett enskilt år. Fyra klubbar sticker ut: Hammarby, Häcken, Djurgården och Brommapojkarna stod för mer än hälften av intäkterna, där Hammarby och Häcken sålde för mest med 194 respektive 191 miljoner kronor. Denna finansiella uppgång sammanfaller med att Allsvenskan satte rekord i omsättning och genomsnittlig publik förra året. Emellertid påverkar ekonomiska klyftor klubbarnas förutsättningar att konkurrera, vilket väcker frågor om långsiktig hållbarhet. Carlos Esterling, ansvarig för sportaffärstjänster på EY, noterade att detta beroende innebär ökad volatilitet, vilket ställer högre krav på klubbarnas kostnadskontroll och finansiell beredskap. Han tillade att klubbar återinvesterar kraftigt i spelartrupper och organisation, vilket stärker konkurrenskraften på kort sikt, och om investeringarna görs rätt kan konkurrenskraften påverkas även på lång sikt och bidra till att de ekonomiska klyftorna ökar snabbare.
I kontrast står Damallsvenskan, den svenska damfotbollens toppserie, inför utmaningar trots växande övergångsintäkter. Damallsvenskan har förlorat flera av sina största stjärnor, ändå tjänar svensk damfotboll mer pengar än någonsin från spelarförsäljningar. Klubbar i Damallsvenskan och Elitettan fick totalt 1,49 miljoner amerikanska dollar i övergångsintäkter för två år sedan. De ökande övergångsintäkterna är bevis på att Sverige kan producera attraktiva spelare som storklubbar är villiga att betala för. Jenny Hermansson, generalsekreterare på Elitfotboll dam (EFD), uttryckte optimism och konstaterade att damfotbollen kommer från en historia där sponsorintäkter och ideella medel varit jätteviktiga, men nu får de det sista och kanske viktigaste benet i fotbollsekonomin på plats med pengar från spelarförsäljningar.
Vi känner 'äntligen'.
Ambitiösa mål är satta för damfotbollens övergångsintäkter, där EFD strävar efter att Damallsvenskan och Elitettan tillsammans ska nå 50 miljoner kronor i årliga övergångsintäkter senast 2027. Globalt sett genererar de flesta spelarövergångar i damfotboll inga pengar, men andelen övergångar som inte är gratis har ökat från 15% 2024 till 31% hittills i år. Kirsten van de Ven, sportchef på EFD, belyste riskerna och noterade att det internationellt rör sig väldigt fort nu, och det finns en risk att rankningen av Damallsvenskan blir som på herrsidan. Hon varnade för att om det fortsätter som nu är de 13–14:e i Europa 2029, vilket de inte gillar, så om andra länder får in mer pengar måste de få in mer pengar här också för att få bättre förutsättningar för spelare, bättre löner, fler specialisttränare och också kunna återinvestera i ungdomssidan. Van de Ven tillade att det finns en otrolig potential att få in mer pengar än de får idag, inte för att bli rika utan så att spelare kan få bättre löner och kunna leva på fotbollen, på alla ställen i Sverige.
Bortom inhemska ligor utgör svenska spelare nu majoriteten bland utländska spelare i den engelska Super League, vilket indikerar en stark närvaro i utländska ligor som kan få konsekvenser för inhemsk fotbollsutveckling och talangbehållning.
Damfotbollen kommer från en historia där sponsorintäkter och ideella medel varit jätteviktiga. Detta är fortfarande viktigt, men här får vi det sista och kanske viktigaste benet i fotbollsekonomin på plats, att vi får pengar från spelarförsäljningar.
Internationellt ser vi att det går väldigt fort nu, det finns risk för att rankningen (av Damallsvenskan) blir som på herrsidan.
Om det fortsätter som nu är vi 13–14:e i Europa 2029, det gillar vi inte. Så om de andra länderna får in mer pengar måste vi få in mer pengar hit också, så att vi kan skaffa bättre förutsättningar för spelare, bättre löner, fler specialisttränare och också kunna återinvestera i ungdomssidan.
Men man ser fortfarande att det finns en otrolig potential. Så vi kan få in mer pengar än vi får i dag.
Och det är inte för att vi vill bli rika utan för att spelare ska få bättre löner och kunna leva på fotbollen, på alla ställen i Sverige.
Det är ett beroende som innebär en ökad volatilitet, vilket ställer högre krav på klubbarnas kostnadskontroll och finansiell beredskap.
Vi ser att klubbar återinvesterar kraftigt i spelartrupper och organisation vilket stärker konkurrenskraften på kort sikt. Görs investeringarna rätt kan konkurrenskraften påverkas även på lång sikt och bidra till att de ekonomiska klyftorna ökar snabbare.