En mor vid namn Elin, 29, måste skicka sin tvååriga dotter till Frankrike inom en vecka efter ett hovrättsbeslut, enligt flera rapporter. Elin har två veckor på sig att flytta till Frankrike, varav halva tiden redan har passerat.
Hovrätten slog fast att barnets hemvist är i Frankrike, i motsats till tingsrättens beslut att den var i Sverige, enligt flera rapporter. Beslutet grundar sig på antalet dagar barnet vistades i Frankrike och tolkningen av Elins avsikter under vistelsen där, enligt flera rapporter.
Jag får ont i hela kroppen av tanken på att hon ska känna sig övergiven.
Elin står inför en svår situation då hon saknar inkomst, bostad och nätverk i Frankrike och inte kan språket, enligt flera rapporter. Modern från Stockholm tvingas skicka sin tvååriga dotter till fadern i Frankrike eftersom hon stannade för länge i Frankrike med dottern under föräldraledigheten, enligt flera rapporter.
Faderns advokat, Pernilla Dahlrot, välkomnar hovrättens beslut, enligt flera rapporter. Fallet rör 1996 års Haagkonvention, som gör det möjligt för myndigheter att samarbeta över gränserna för att skydda barn i vårdnads- och umgängesfrågor, enligt flera rapporter.
Det känns som en feberdröm. Jag kan inte riktigt ta in det.
Historien har spridits brett i sociala medier, enligt flera rapporter. Flera okända faktorer kvarstår, bland annat vilka specifika bevis hovrätten använde för att fastställa Elins avsikt att bosätta sig i Frankrike, faderns perspektiv på fallet och vilka rättsliga möjligheter Elin har att överklaga eller ifrågasätta beslutet. Det är också oklart hur barnets välbefinnande ska säkerställas under övergången och vilket stöd som finns tillgängligt för Elin i Frankrike.
Jag har ingen inkomst där, inget boende, inget nätverk. Jag kan inte språket. Ändå förväntas jag lämna allt.
Min klient är nöjd. Hovrätten har gjort bedömningen att barnet hade hemvist i Frankrike och att det rör sig om ett olovligt kvarhållande i Sverige.
Det handlar inte bara om antal dagar, utan om de faktiska levnadsförhållandena. Hovrätten har tittat på att familjen bott tillsammans i Frankrike, haft ett gemensamt hem och att båda föräldrarna deltagit i omsorgen.
Det är overkligt. Jag hann krascha i några timmar, men sen var det bara upp på fötterna igen för att kämpa för min dotter.
