Kriget i Sudan kallas en 'övergiven kris' av höga tjänstemän. Sudan har beskrivits som världens största humanitära utmaning, särskilt när det gäller fördrivning och hunger, och det finns inget slut i sikte på striderna mellan militären och den paramilitära Rapid Support Forces. Enligt The Guardian - Main UK beskrev FN:s högsta tjänsteman i Sudan situationen som oacceptabel och ifrågasatte varför världen fokuserar på andra kriser utan att söka lösningar för Sudan, och tillade en vädjan om att inte kalla detta den glömda krisen utan en övergiven kris.
Den mänskliga kostnaden är häpnadsväckande, med massiv fördrivning, dödsfall och försvunna personer rapporterade med motstridiga siffror. Kriget har tvingat 14 miljoner sudaneser att fly sina hem. Minst 59 000 personer har dödats, men kriget uppskattas ha dödat minst 150 000 enligt andra uppskattningar. Tiotusentals personer är försvunna, med fall registrerade av Internationella Röda Korset i Sudan på över 11 000 – en ökning med mer än 40 % under det senaste året, även om den verkliga siffran för försvunna personer tros vara många gånger högre. Förra året hjälpte ICRC 62 000 familjer att spåra upp anhöriga som hade försvunnit.
I Darfur säger vittnen och biståndsgrupper att striderna har lagt vissa delar av den vidsträckta regionen i ruiner, med folkmordsvåld utfört av RSF. Minst 6 000 dog under tre dagar när RSF härjade genom Darfur-utposten el-Fasher i oktober, enligt FN, och FN-stödda experter drog slutsatsen att offensiven bar folkmordets definierande karaktärsdrag.
Svält och undernäring är utbredda, med miljoner som står inför svält på grund av allvarlig livsmedelsosäkerhet. Kriget har skjutit delar av Sudan in i svält, och antalet personer med allvarlig akut undernäring förväntas öka till 800 000, enligt Integrated Food Security Phase Classification i februari. Nästan hälften av Sudans viktiga samhällskök har stängts under de senaste sex månaderna, enligt ny forskning från Islamic Relief, medan miljoner sudaneser överlevde på en måltid om dagen, enligt en studie av en koalition av biståndsorganisationer inklusive Action Against Hunger. Analys av Mercy Corps belyste alarmerande störningar i en av landets mest kritiska livsmedelsproducerande regioner.
Vårdssystemet kollapsar mitt i attacker på anläggningar och sjukdomsutbrott. Endast 63 % av hälsoanläggningarna är helt eller delvis funktionella mitt i sjukdomsutbrott inklusive kolera, enligt Världshälsoorganisationen, och 37 % av sjukhusen anses icke-funktionella, enligt Sudanese American Physicians Association. Det har varit mer än 200 dokumenterade attacker på hälsoanläggningar.
Ekonomiskt har kriget satt Sudan decennier tillbaka, med förvärrad fattigdom och långsiktiga effekter. Kriget har satt Sudans ekonomi mer än 30 år tillbaka enligt en detaljerad bedömning av FN:s utvecklingsprogram och Institute for Security Studies, och ytterligare 34 miljoner människor kan drivas in i nöd om konflikten fortsätter till 2030, enligt samma bedömning.
Rotorsakerna spåras till en maktkamp som uppstod efter Sudans övergång till demokrati efter ett uppror som tvingade militären att avsätta långvarige diktatorn Omar al-Bashir i april 2019. Spänningarna blossade upp mellan militärchefen Gen. Abdel-Fattah Burhan, som ordförande i det styrande suveränitetsrådet, och RSF-kommendören Gen. Mohamed Hamdan Dagalo, som var Burhans ställföreträdare där.
För närvarande är Sudan i huvudsak uppdelat mellan en militärstödd, internationellt erkänd regering i huvudstaden Khartoum och en rivaliserande RSF-kontrollerad administration i Darfur. Ingen sida kan uppnå en avgörande seger, enligt Shamel Elnoor, en sudanesisk journalist och forskare.
Diplomatiska ansträngningar att avsluta kriget har misslyckats, med internationella försök hindrade av distraktioner och kritiserade som otillräckliga. Försök av USA och regionala makter, nu distraherade av Irankriget, har misslyckats med att upprätta en vapenvila, och ansträngningar att avsluta Sudans katastrofala krig har kritiserats som oacceptabla av landets högsta FN-tjänsteman. Enligt The Guardian - Main UK beskrev FN:s högsta tjänsteman hur varje samtal om Sudan fokuserar på den humanitära krisen snarare än att hitta en lösning för att avsluta kriget.
Regional inblandning komplicerar konflikten, med växande bevis som visar att regionala makter som Förenade Arabemiraten stöder stridande bakom kulisserna.
Det humanitära svaret möter enorma behov med begränsad kapacitet att bistå. Cirka 34 miljoner människor, eller nästan två av var tredje sudanes, behöver bistånd, säger FN, och krisen har lämnat 33 miljoner i behov av bistånd.
Sekundära effekter inkluderar bränsleprisspikar och ekonomiska ringeffekter från regionala konflikter. Bränslepriserna i Sudan har ökat med över 24 % på grund av Irankriget och dess effekter på sjöfarten, vilket driver upp livsmedelspriserna.
Sökansträngningar för de försvunna fortsätter, med Röda Korset aktivt involverat. Enligt The Guardian - Main UK beskrev chefen för ICRC i Sudan ett konstant mönster av människor som försvinner.
Den mänskliga sidan av krisen fångas genom fotoreportage, som belyser dagliga kampen. När inbördeskriget inleder sitt fjärde år fångade fotoreportaren Jérome Tubiana bilder av vardagslivet för cirka 600 000 människor som fördrivits av striderna och samlats i staden Tawila.
Diplomatiska utvecklingar inkluderar en konferens i Berlin på onsdagen som hoppas kunna föra Sudan närmare toppen av den diplomatiska agendan.