Enligt experter kan ökad köttintag i medelåldern hjälpa till att skydda mot demens, där bärare av 'Alzheimergenen' (APOE4) som regelbundet äter kött potentiellt kan minska sin risk att utveckla demens med nästan hälften, enligt studien. Forskarna föreslog att äta mer kött ger hjärnnytta för APOE4-bärare. Dr Jakob Norgren, studiens förstaförfattare, sade: 'Sett ihop med omtolkade bevis från UK Biobank med fokus på obearbetat kött pekar dessa fynd på en konsekvent gen-diet-interaktion med viktiga implikationer för folkhälsan.'
En först-i-sitt-typ-studie ledd av forskare vid Stockholms universitet följde över 2 000 kognitivt friska svenska vuxna över 60 år i cirka 15 år, enligt forskningen. Deltagarna fyllde i detaljerade kostfrågeformulär som täckte 98 livsmedel, med totalt köttintag som huvudfokus, rapporterade studien. Studien spårade också intag av bearbetat kött, definierat som kött förändrat genom saltning, rökning, fermentering eller andra processer, enligt forskarna. Kognitiv funktion utvärderades med tester som täckte minne, språk och bearbetningshastighet för att producera ett genomsnittligt kognitionspoäng, noterade forskarna.
Sett ihop med omtolkade bevis från UK Biobank med fokus på obearbetat kött pekar dessa fynd på en konsekvent gen-diet-interaktion med viktiga implikationer för folkhälsan.
APOE-genen är kopplad till mer än 90% av Alzheimers sjukdomsfall, enligt studien. Under studien utvecklade 296 deltagare demens, medan 690 dog utan demens, fann forskarna. Drygt en fjärdedel av deltagarna bar på APOE4-varianten, en välkänd genetisk riskfaktor för demens, rapporterade studien. Det är fortfarande oklart vilka specifika biologiska mekanismer som förklarar varför köttintag gynnar APOE4-bärare men inte andra, eller hur andra kostfaktorer som grönsaker, frukter och spannmål interagerar med köttintag i påverkan på demensrisk.
Inga signifikanta skillnader observerades mellan obearbetat rött kött och fågelkött gällande demensrisk, enligt studien. Dr Jakob Norgren tillade: 'Resultaten förstärker brådskan med att investera i precisionsnäringsforskning med fokus på APOE, vilket slutligen kan informera framtida policyutveckling.' Okända faktorer inkluderar om liknande resultat skulle observeras i icke-svenska populationer med olika genetiska eller kostmässiga bakgrunder, och vilka långsiktiga hälsokonsekvenser av ökad köttkonsumtion, såsom kardiovaskulära risker, kan vara för APOE4-bärare.
Resultaten förstärker brådskan med att investera i precisionsnäringsforskning med fokus på APOE, vilket slutligen kan informera framtida policyutveckling.