Som svar på den eskalerande konflikten mellan Iran och Förenade Arabemiraten har Storbritannien vidtagit åtgärder för att skydda sina medborgare och stödja allierade militära aktioner. Enligt den brittiska regeringen har landet gett tillstånd för 'defensiva' amerikanska operationer från sina baser. Denna auktorisering kommer när amerikanska militärflygplan, inklusive B-1 Lancer-bombare och C-17 Globemaster-transportplan, har anlänt till RAF Fairford i Gloucestershire.
De specifika uppdragen som dessa flygplan utför har inte avslöjats av myndigheterna. Evakueringar av brittiska medborgare har ägt rum, med ett charterflyg från Oman som anlände till Gatwick Airport. Hur många brittiska medborgare som har evakuerats, och om fler evakueringar är planerade, är fortfarande oklart eftersom officiella siffror inte har släppts.
The Government will act in a 'calm, cool-headed' way.
Storbritannien förbereder också att placera ut HMS Dragon i regionen, samtidigt som beredskapen för HMS Prince of Wales minskas. Den aktuella statusen och framtida utplaceringsschema för båda örlogsfartygen har inte specificerats av försvarsministeriet. Politiska reaktioner har varit blandade.
Utrikesminister Yvette Cooper betonade ett 'lugnt, sansat' förhållningssätt i sina offentliga uttalanden. Samtidigt anklagade den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump Storbritannien för att gå med i kriget efter att det var vunnet, vilket skapade diplomatiska spänningar. Den exakta tidslinjen för brittiska militära svar och utplaceringar i denna utvecklande situation har inte fullständigt klarlagts.
Britain is entering the Iran war after 'we've already won'.
Det finns protester mot användningen av RAF Fairford och bombningarna av Iran, vilket återspeglar inhemskt motstånd mot militärt engagemang. Karaktären av Storbritanniens militära inblandning i Mellanösternkonflikten presenterar motstridiga berättelser från olika mediekällor. Vissa källor antyder att Storbritannien är involverat i proaktiva attacker i konflikten, medan andra källor fokuserar på Storbritanniens inblandning som defensiva åtgärder.
Denna motsägelse återspeglar en bredare osäkerhet om omfattningen av det brittiska engagemanget.
Keir Starmer is 'too scared to make foreign interventions' and Britain is 'in this war whether Keir Starmer likes it or not'.
The delay in accepting the US request probably never happened between the countries before.
Sir Keir Starmer was worried about the legality of the decision.
The government is too scared to take a stronger stance against Iran due to Labour voters' concerns.
It may be necessary for the US to use RAF Fairford and Diego Garcia for operations if Iran decides not to make a deal.