När Christoffer föddes fick hans föräldrar förödande nyheter om att han hade en obotlig, dödlig genetisk sjukdom som kallas RNF13, enligt en rapport från SVT Skåne. Vid tidpunkten för hans diagnos fanns det bara tre kända fall av tillståndet världen över. Spädbarnet fick omedelbart palliativ vård hemma.
Christoffers mamma, Caroline Lindblom, beskrev hur familjen levde med en ständig medvetenhet om att deras tid med honom kunde ta slut när som helst. 'Vi var tvungna att påminna oss själva om att det inte finns något botemedel och att han skulle ha det så bra som möjligt', sa Lindblom. Christoffer dog vid 16 månaders ålder.
Vi var tvungna att påminna oss själva om att det inte finns något botemedel och att han skulle ha det så bra som möjligt
Hans storasyster Emmy spelade en avgörande roll i att hjälpa familjen att hantera situationen under hans korta liv och efter hans död. Lindbloms reflektioner över denna period blev en bok med titeln 'Doktorn kunde inte lilla bror' – ord som Emmy sa när Christoffer avled. Mamman tillskriver Emmys energi och glädje, tillsammans med ett barns förmåga att leva i nuet, med att ha hjälpt familjen att gå vidare.
Doktorn kunde inte rädda lillebror