Detta projekt kommer i takt med att globala urbaniseringstrender intensifieras. Mellan 55 och 57 procent av världens befolkning bor idag i städer, och FN:s program för bostäder och bosättningsfrågor indikerar att denna andel kommer att öka. Medan forskning visar att tid i naturen ökar välbefinnandet och hälsan, är kunskapen om hur stadsmiljöer påverkar människor sämre. Enligt Aftonbladet beskrev Camilla Berggren-Tarrodi, arkitekt och projektledare på Rise, att det finns delar av städer, gator eller områden som inte känns bra.
Pilotprojektet på Fridhemsgatan syftar till att fylla detta kunskapsgap genom att skapa ett levande laboratorium där arkitekter, fastighetsägare och hjärnforskare samarbetar. Dess syfte är att ta reda på hur förändringar i stadsmiljön påverkar de som rör sig där. Sträckan av Fridhemsgatan anses vara en perfekt plats för att studera effekterna av en kaotisk stadsmiljö, eftersom innerstadsbussar, godstransporter, skolklasser och människor på väg till tunnelbaneingångar är en ständig närvaro där. Enligt Aftonbladet noterade Camilla Berggren-Tarrodi att det är första gången, såvitt hon vet, som hjärnforskning integreras i stadsplanering i Sverige.
Det kan tyckas självklart men vi behöver data för att kunna visa att det stämmer.
Planerade förändringar inkluderar att omvandla det asfaltsdominerade området vid Fridhemsplan till en fickpark med en grön stig längs trottoaren, samt klä befintliga fasader i naturmaterial som trä och jordnära färger. Projektets initiativtagare tror att genom att demonstrera hur miljöer påverkar stressnivåer blir det lättare att driva dessa frågor mot beslutsfattare och investerare i stadsplanering. Avancerad hjärnforskning förväntas ge stadsplanerare bättre kunskap om vad i miljön som orsakar stress eller främjar välbefinnande.
Det är första gången mig veterligen som hjärnforskning integreras i stadsplanering i Sverige.
Även om alla är helt överens till en början är det svårt att få in värden om själva miljön och upplevelsen för de som ska vistas där i processen.
Det finns delar av städer, gator, kvarter eller bara vissa ytor som inte känns bra. Där man inte vill vistas längre än nödvändigt men vi vill få fram fakta om varför.
Ekonomi kommer alltid att vara en drivande faktor. Men om vi kan visa att god design leder till bättre hälsa och i förlängningen lägre kostnader, då kan de mjuka värdena bli en del av den ekonomiska logiken.