Elsäkerhetsverket har haft svårt att nå Stegra angående elsäkerhetsfrågor vid dess anläggning i Boden. Den 16 mars utfärdade myndigheten ett föreläggande som krävde information som efterfrågats den 4 december 2025, vilket Stegra inte lämnat, och gav bolaget tid till den 7 april att svara. Stegra svarade den 7 april att det redan i mars lämnat den efterfrågade informationen. Anonyma rapporter har mottagits om misstänkt olagliga elinstallationer och allvarliga elsäkerhetsbrister på platsen. En rapport indikerar att elinstallationsarbeten utförs av företag som inte följer elsäkerhetslagens krav, medan en annan avslöjar misstänkta brister som otillräckligt överlast- och kortslutningsskydd. Eftersom ett tidigare brev förblev obesvarat kräver föreläggandet nu återkoppling på vilka företag som ansvarar för elinstallationerna. Myndigheten noterar att den stora anläggningen med 'många parter från olika länder' bidrar till att ärendet är motiverat.
Separat har arbetarskadehändelser uppstått på SSAB:s byggarbetsplats i Luleå, där markarbeten för ett nytt stålverk har pausats. På måndagen stoppade SSAB en del av arbetet efter rapporter om sjukdomssymptom som huvudvärk och illamående bland arbetarna, med flera anställda som behövde sjukvård förra veckan. Arbetarna sökte sjukhusvård, men deras skadestatus är inte känd. Enligt Byggnads Norrbottens ordförande Claes Danell noterade fackmedlemmarna en lukt av bitter mandel som påminner om cyanid. SSAB undersöker möjliga markföroreningar, men bolaget säger att inga tester visat förhöjda nivåer av skadliga ämnen. Tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen, fick information om händelsen först på fredagen. SSAB vill inte spekulera i vad som kan finnas i marken, men rykten om bensen och cyanid har cirkulerat. SSAB väntar fortfarande på resultat från prover tagna på platsen. En drabbad arbetare, en 35-årig maskinförare för en underentreprenör till NCC som började i februari, har varit sjukskriven i sex veckor.
Stegras finansiella utmaningar ökar, med motstridiga rapporter om omfattningen av dess finansieringslucka. Källor till Dagens Industri hävdar att Stegra saknar 20 miljarder kronor, dubbelt så mycket som tidigare uppgivits. I november uppgav ansvariga parter att ytterligare 10 miljarder kronor behövdes för att slutföra stålverksbyggnationen i Boden. Stegra har försökt samla in över 1 miljard dollar i ytterligare finansiering sedan i höstas för att slutföra flaggskeppsanläggningen nära polcirkeln. Bolagets plan att bygga världens första storskaliga gröna stålverk har stött på svårigheter på grund av ökade projektkostnader och byggförseningar. I oktober publicerade Stegra information på sin webbplats att mer pengar behövdes, och den planerade produktionsstarten försenades tre månader till årsskiftet 2025/2027. Produktionsstart är nu planerad till runt årsskiftet 2026/2027, även om bolaget också uppgett att det förväntar kontinuerlig drift 2026, vilket indikerar vissa motsägelser i tidsplanerna.
För att hantera detta underskott förföljer Stegra en komplex finansieringsrunda. Enligt Stegras VD uppgår nya medel till 15 % av den totala kostnaden, cirka tio miljarder kronor. Den nya finansieringen består av en blandning av nytt eget kapital från större ägare och fler lån. Henrik Henriksson hoppas att finansieringen ska vara avslutad inom de kommande två månaderna. Runden syftar till att finansiera ytterligare omfattning relaterad till internalisering av viss infrastruktur, täcka högre projektkostnader, säkra en försiktig finansiell buffert och kompensera för statliga bidrag som inte uppfylldes. Ytterligare omfattning inkluderar internalisering av järnvägsinvesteringar och investeringar i hamninfrastruktur. Runden kommer också att finansiera ytterligare nödvändiga markarbeten och kompensera för generellt inflaterade kostnader för material, byggnation och installation. Stegra har slutfört 60 % av hela projektet hittills och slutför ungefär 1 % per vecka. Tidsplanen har förlängts med tre månader för att rymma ytterligare omfattning.
EU:s och den svenska statens stöd har blivit en kontroversiell fråga, vilket ökar Stegras finansiella press. EU godkände 265 miljoner euro i svenskt stöd, men endast 100 miljoner euro frigjordes. Den återstående summan blockerades av Naturvårdsverket, med hänvisning till att produktionen ännu inte är helt fossilfri eftersom Stegra planerar att använda naturgas tills en förnybar källa finns tillgänglig. Bolaget nekades en statlig investering via Industrikivet. Stegra har ansökt om nästan 2 miljarder kronor (213,71 miljoner dollar) i nytt stöd från Energimyndigheten och förhandlar med aktieägare om att samla in ytterligare medel.
Trots dessa hinder fortsätter Stegra att främja sina tekniska ambitioner för grön stålproduktion. Bodenverket byggs kring elektrolysteknik med en planerad kapacitet på 740 megawatt och kommer att använda grön vätgas och ren el för att producera järn och stål. Anläggningen kommer att använda vätgas för att reducera järnmalm, vilket potentiellt kan minska koldioxidutsläppen med upp till 95 % jämfört med traditionella masugnar. Stegra uppskattar att dess process kommer att skära ner koldioxidutsläppen med upp till 95 % jämfört med traditionella kolbaserade metoder. Verket förväntas initialt producera 2,5 miljoner ton stål årligen och så småningom fördubbla sin produktion. Stegra har redan installerat 10 elektrolysmoduler (200 MW). Verket förväntas starta kontinuerlig drift 2026, börjande med skrotstål i ljusbågsugnar, senare integrerande vätgasbaserad direktreduktion.
Stegra har också säkrat kommersiella avtal, inklusive ett avtal med Thyssenkrupp. Bolaget fick en stor ny kund, ett dotterbolag till Thyssenkrupp, som gick med på att köpa icke-primärt stål från verket. Thyssenkrupp Materials Services kommer att köpa volymer i hög sexsiffrigt antal ton av icke-primärt stål. Stålverk producerar vanligtvis en högre andel icke-primärt metall vid uppstart, vilket minskar över tid, enligt Stegra. Avtalet är Stegras första för icke-primärt stål, men det har redan tecknat avtal för primärt stål med biltillverkare och stora företag. Avtalsförsäljning representerar mer än hälften av stålet som kommer att produceras under verkets första fas. Thyssenkrupp Materials Services kommer inte att räkna koldioxidutsläppsminskningarna mot sina egna klimatmål; Stegra kommer att sälja gröna intäkter separat. Stegra slöt tidigare ett avtal att sälja miljöattributcertifikat till Microsoft.
Motstridiga rapporter fördunklar bedömningen av Stegras finansiella hälsa. Enligt källor för Financial Times var frågan om insolvens på dagordningen vid ett styrelsemöte förra veckan, vilket innebär att bolaget sägs ha haft svårt att betala sina skulder. Däremot skriver storägare och styrelseordförande Harald Mix att stålbolagets situation är stark och att hans bolag Kallskär investerar nya medel.
Ytterligare säkerhets- och arbetsmarknadsfrågor förvärrar Stegras utmaningar. Ett företag i Luleå, verksamt inom Stegras område i Boden, får en bot på 50 000 kronor av Arbetsmiljöverket om det fortsätter att låta sina anställda arbeta utan fallskydd. Boten gäller om allt bygg- och installationsarbete med fallrisk på två meter eller mer inte utförs med fasta skyddsräcken eller skyddstäckning. Byggnads har utfärdat en anmälan om indrivningsblockad mot företaget Nord Armering, en av entreprenörerna vid Stegras stålverksbyggnation i Boden, giltig från klockan 07:00 på fredag morgon. Blockaden beror på att företaget inte följer regler om permitteringslön under vintermånaderna, enligt facket. Blockaden innebär att Byggnads medlemmar inte utför något arbete förrän löner betalas.
Järnmalmsleveransutvecklingar är också i förändring. LKAB öppnar upp för att sälja mer järnmalm till konkurrenten Stegra, med testleveranser som ska börja. Det statliga gruvbolaget har kommit överens med Stegra om att starta försöksleveranser med ambitionen att bli leverantör. Möjligheten till fler leveranser har ökat på grund av faktorer som mindre trafik på järnvägen med färre nattåg till och från norra Sverige. Stegra kommer så småningom att få mer svensk järnmalm, med försöksleveranser som börjar nästa höst. För närvarande köps järnmalm från Kanada och det brasilianska gruvbolaget Vale, som är svartlistat av flera stora investerare.
Projektutmaningar och kontext illustrerar ytterligare komplexiteten i Stegras företagande. Stegra har påverkats av ökade kostnader, inklusive generell inflation, högre kostnader för elinstallationer och att äga infrastruktur som järnvägar och del av hamnen i Luleå. Det kommer att ta upp till 12-18 månader efter produktionsstart att certifiera alla produkter och köra hela verket på full kapacitet.