Enligt officiella källor hänvisas teckenspråkskonstnärer ofta till tillgänglighetsuppdrag på grund av brist på egna scener och finansiering. Mindy Drapsa, konstnärlig ledare för Riksteatern Crea, noterade att tillgänglighet har pengar och resurser och lockar teckenspråkskonstnärer. Juli af Klintberg, som arbetar som teckenspråkskonstnär och på SVT Språk och tillgänglighet, hanterar teckenspråksinterpretation för Melodifestivalen, vilket illustrerar denna trend.
I tillgänglighetsuppdrag måste teckenspråkskonstnärer anpassa sitt uttryck till källspråket och göra en översättning av det, vilket blir begränsande, enligt Mindy Drapsa. Investeringar i tillgänglighet har tagit plats från fri teckenspråkskonst, tillade hon. Fri teckenspråkskonst saknar forum, platser och finansiering nästan helt, enligt SVT Nyheter, som parafraserade Drapsas beskrivning.
Många teckenspråkskonstnärer runt om i Sverige saknar en plats att utvecklas och synas, enligt Juli af Klintberg. Riksteatern Crea har en scen för teckenspråkskonst, men den räcker inte för alla, enligt SVT Nyheter, som parafraserade Klintbergs beskrivning. Problemet är i grunden kulturpolitiskt, enligt Mindy Drapsa.
När dövas behov främst beskrivs som en tillgänglighetsfråga hamnar resurserna också där, noterade hon. Enligt SVT Nyheter beskrev Drapsa att om dövrörelsen och de lokala föreningarna är tysta finns risken att hörande investerar i tillgänglighet i stället, så pengarna hamnar där och inte hos fri teckenspråkskonst. Mer forskning, tydligare begrepp och granskningar behövs för att teckenspråkskonst ska få större erkännande, enligt officiella källor.
Specifika finansieringsbelopp som avsatts för tillgänglighet kontra fri teckenspråkskonst i Sverige är inte offentligt detaljerade, och antalet teckenspråkskonstnärer som för närvarande arbetar i Sverige förblir oklart.