En ny rapport avslöjar att de ekonomiska skillnaderna mellan låginkomstfamiljer och andra hushåll i Sverige ökar, med ensamstående föräldrar som särskilt utsatta. Studien "Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2026", som släpptes på tisdagen, visar att åtta av tio ensamstående föräldrar känner oro för sin ekonomiska situation.
Enligt rapporten, som genomförts för fjärde året i rad på uppdrag av Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset, har hälften av ensamstående föräldrar svårt att köpa näringsrik mat för alla dagar i veckan. För samboende föräldrar är siffran 34 procent.
Vi larmar år efter år, men vi ser ingen förbättring för de som redan lever utan marginaler. Årets rapport visar att när de flesta får det bättre, hamnar familjer med redan låga inkomster, särskilt ensamstående föräldrar, på efterkälken.
Ulrika Modéer, generalsekreterare för Röda Korset, uttryckte oro över resultaten. "Vi larmar år efter år, men vi ser ingen förbättring för de som redan lever utan marginaler," sa hon. "Årets rapport visar att när de flesta får det bättre, hamnar familjer med redan låga inkomster, särskilt ensamstående föräldrar, på efterkälken."
Undersökningen, genomförd av Verian via Sifo-panel och en partnerpanel, inkluderade 1 314 intervjuer med föräldrar till barn under 18 år. Studien fann att trots tal om ekonomisk återhämtning i Sverige, kämpar många låginkomstfamiljer, särskilt ensamstående föräldrar, för att få ekonomin att gå ihop. Fyrtioen procent av ensamstående föräldrar rapporterade att de inte kan äta tillräckligt själva.
När barn måste stå i matkön eller gå till en soppkök för att bli mätta, får vi ett mer ojämlikt och splittrat samhälle. Det är inte bra för någon.
Modéer betonade den bredare samhällspåverkan: "När barn behöver stå i matkön eller gå till soppkök för att bli mätta, får vi ett mer ojämlikt och splittrat samhälle. Det är inte bra för någon."