Koalitionen Progressive Bulgaria fick 38 procent av rösterna enligt en exitpoll, men preliminära resultat från 91,68 procent av röstsedlarna visar att det vänsterinriktade partiet uppnådde 44,7 procent, vilket vida överträffar opinionsundersökningar som placerade det på 31 procent. Med denna prestation pekar partiet mot 129–130 av parlamentets 240 platser, vilket skulle utgöra en potentiell absolut majoritet. Det skulle vara första gången ett enskilt parti uppnår det sedan 1997. Officiella slutresultat förväntas senare på måndag.
Detta val äger rum mot en bakgrund av djup politisk instabilitet. Parlamentsvalet är det åttonde i landet på fem år, med söndagens val som markerar Bulgariens åttonde parlamentsval sedan 2021. Landet befinner sig i en politisk kris och inga partier har lyckats bilda regering efter de två föregående valen. En förvaltningsregering har styrt landet sedan maj, vilket belyser det kroniska styrelsevakuumet.
Segern drevs fram av Rumen Radevs kampanj, som fokuserade på att kritisera korruption och mäktiga oligarker. Radev, som beskrivs som euroskeptisk, motsatte sig militärt stöd till Ukraina under valkampanjen och argumenterade för att ta bort importbarriärer för rysk olja och gas. Denna plattform tog tillvara på utbredd missnöje med det politiska etablissemanget och positionerade honom som en antisystemfigur.
Andra etablerade partier led betydande bakslag. Det konservativa regeringspartiet GERB fick 16 procent av rösterna enligt en exitpoll, med större medier som rapporterar att Boyko Borisovs GERB – länge Bulgariens dominerande politiska kraft – fick drygt 13 procent. Den centriska koalitionen PP-DB fick 14 procent av rösterna enligt en exitpoll. Bulgariens socialistiska parti föll under fyraprocentsspärren för första gången i partiets historia, medan det nationalistiska och öppet proryska Vazrazjdane knappt klarade spärren med 4,4 procent.
Valdeltagandet presenterar en motsägelse som påverkar tolkningarna av allmänhetens engagemang. En exitpoll indikerar att valdeltagandet verkar landa på cirka 43 procent. Större medier rapporterar dock att valdeltagandet ökade kraftigt till ett preliminärt 47–48 procent, jämfört med 39 procent i det senaste valet i oktober 2024. Avvikelsen mellan tidiga exitpolldata och senare preliminära deltagandesiffror komplicerar bedömningarna av valets legitimitet och djupet av den offentliga mobiliseringen.
Innan valet spekulerades det i om Radev kunde bli en ny Viktor Orbán i EU, med EU-parlamentariker som varnade för en ny prorysk röst i unionen. Utgången av en regering ledd av en figur med uttalade euroskeptiska och proryska böjelser väckte omedelbara farhågor i Bryssel om potentiell störning av europeisk enighet, särskilt när det gäller sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina.
Analytiker är mer reserverade inför sådana dramatiska förutsägelser. Riskanalytikern Mario Bikarski noterar att Radevs program beskrivs som tillräckligt vagt för att koalitionen ska kunna samarbeta med nästan alla andra partier i det nyvalda parlamentet. Denna oklarhet, som potentiellt möjliggör bred koalitionsbyggnad, skapar också osäkerhet om regeringens exakta policylinje i kritiska internationella frågor.
Nu dämpar analytiker och EU-diplomater den bilden. En anonym EU-diplomat sa att Radev befinner sig i en helt annan liga än Orbán när det gäller förmågan – och viljan – att störa unionens arbete inifrån. Denna bedömning antyder att även om Radev kan representera en förändring i Bulgariens orientering, anses hans kapacitet att systematiskt blockera EU-initiativ som Orbán har gjort vara begränsad.
Goran Georgiev, en expert på rysk desinformation vid Center for Democratic Studies i Sofia, ser mer långtgående risker. Han sa att Radevs framgång signalerar växande ryskt inflytande i ett land med utbredd missnöje med den politiska klassen. Han noterade att Radevs väljarbas verkar vara splittrad och att han inte har fått fria händer att luta mot Moskva, vilket indikerar interna begränsningar för en radikal utrikespolitisk svängning.
Strukturella faktorer begränsar ytterligare Radevs potential att efterlikna Orbáns störande modell. Frankfurter Allgemeine Zeitung påpekar i en analys vad som strukturellt skiljer Radev från Orbán: en två tredjedelars majoritet. Det var med en sådan supermajoritet som Orbán byggde om den ungerska staten. Radev kan möjligen nå det för enskilda frågor – tidningen nämner reformer av domstolsväsendet och åklagarväsendet – med stöd från andra partier. För en Moskva-orienterad blockadpolitik av Orbáns modell finns inget sådant stöd i det nya parlamentet. Vessela Tcherneva, biträdande direktör vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), pekar på en strukturell begränsning som gör ett Orbán-scenario osannolikt. Efter Orbáns valförlust i Ungern saknar Radev en allierad vid Europeiska rådets bord för att koordinera en blockadpolitik med.
Flera kritiska okända faktorer kvarstår medan Bulgarien väntar på att resultaten ska slutföras och regeringsbildningen ska börja. Vilka specifika policyer Rumen Radevs Progressive Bulgaria kommer att implementera när det gäller EU-relationer och stöd till Ukraina är oklart, med tanke på otydligheten i dess program. Hur den potentiella absoluta majoriteten för Progressive Bulgaria kommer att påverka Bulgariens politiska stabilitet och styre efter år av kris är också osäkert, liksom den exakta platsfördelningen som väntar på officiell bekräftelse. Andra bulgariska partiers, som GERB och PP-DB, svar på valresultatet och potentiella koalitionsförhandlingar kommer att forma den politiska landskapet avsevärt. Dessutom representerar effekten av Radevs euroskeptiska och proryska böjelser på Bulgariens roll inom Europeiska unionen en stor öppen fråga för europeiska beslutsfattare.
De kommande dagarna kommer att klargöra det officiella valresultatet och börja besvara dessa frågor. När officiella slutresultat förväntas senare på måndag kommer fokus att flyttas till om Progressive Bulgaria kan översätta sin starka prestation till stabilt styre. Partiet står inför utmaningen att hantera de djupt rotade politiska och ekonomiska frustrationer som drev dess uppgång samtidigt som det navigerar komplexa internationella relationer och interna koalitionsdynamiker.
