Rumen Radev vann en jordskredsseger i gårdagens parlamentsval i Bulgarien. Koalitionen Progressivt Bulgarien fick 38 procent av rösterna enligt en exitpoll, men preliminära resultat från 91,68 procent av röstsedlarna visar att det vänsterinriktade partiet uppnådde 44,7 procent, ett resultat som vida överträffar opinionsundersökningar som placerade det på 31 procent. Denna avvikelse indikerar en konflikt mellan tidiga exitpolldata och mer omfattande preliminära resultat rörande vinnarpartiets röstandel.
Parlamentsvalet är det åttonde i landet på fem år. Bulgarien är i en politisk kris och inga partier har lyckats bilda regering efter de två tidigare valen. En övergångsregering har styrt landet sedan maj, vilket belyser den ihållande instabilitet som präglat bulgarisk politik de senaste åren.
Under valkampanjen fokuserade Rumen Radev på att kritisera korruption och mäktiga oligarker, enligt Reuters. Han motsatte sig också militärt stöd till Ukraina och argumenterade för att ta bort importbarriärer för rysk olja och gas, vilket positionerade honom med proryska energipolitik. Dessa ståndpunkter utgjorde en central del av hans plattform, som tilltalade väljare frustrerade över etablerade intressen och sökande efter alternativa utrikespolitiska riktningar.
Rumen Radev beskrivs som euroskeptisk, enligt Reuters. Enligt riskanalytikern Mario Bikarski till AP är Radevs program tillräckligt vagt för att koalitionen ska kunna samarbeta med nästan alla andra partier i det nyvalda parlamentet, vilket potentiellt underlättar bred koalitionsbyggnad. Denna strategiska oklarhet kan visa sig avgörande för att navigera i Bulgariens fragmenterade politiska landskap.
Om Radevs tidigare uttalanden är vägledande kan vi hamna i ett parlament där majoriteten inte är proeuropeisk för första gången i Bulgariens moderna historia.
Valdeltagandet verkar landa på cirka 43 procent enligt exitpollen. Men valdeltagandet ökade kraftigt till ett preliminärt 47–48 procent, jämfört med 39 procent i det senaste valet i oktober 2024, baserat på preliminära resultat från 91,68 procent av röstsedlarna. Denna avvikelse tyder på att olika källor rapporterar olika valdeltagandesiffror, vilket kan påverka uppfattningar om valets legitimitet och allmänhetens engagemang.
Andra stora partier såg blandade prestationer i valet. Det konservativa regeringspartiet GERB fick 16 procent av rösterna enligt en exitpoll, men Boyko Borisovs GERB – länge Bulgariens dominerande politiska kraft – fick drygt 13 procent i preliminära räkningar. Den centriska koalitionen PP-DB fick 14 procent av rösterna enligt en exitpoll. Bulgariens socialistiska parti föll under fyraprocentsspärren för första gången i partiets historia, medan det nationalistiska och öppet proryska Återupplivandet (Vazrazjdane) knappt klarade spärren med 4,4 procent.
Progressivt Bulgarien skulle potentiellt kunna regera med absolut majoritet – för första gången på nästan trettio år, enligt större medierapporter. Partiet är på väg mot 129–130 av parlamentets 240 platser – en potentiell absolut majoritet. Det skulle vara första gången ett enskilt parti uppnår det sedan 1997, men om de kommer att säkra denna majoritet förblir okänt och kan avsevärt påverka deras regeringssätt.
En anonym EU-diplomat sade till Politico att Radev är i en helt annan liga än Orbán när det gäller förmåga och vilja att störa unionens arbete inifrån. Frankfurter Allgemeine Zeitung pekar i en analys på vad som strukturellt skiljer Radev från Orbán: en två tredjedelars majoritet. Denna jämförelse belyser oro över Radevs potential att efterlikna de störande taktikerna som setts i Ungern under Viktor Orbán.
Han noterade dock att Radevs väljarunderlag verkar splittrat och att han inte fått frikort att luta sig mot Moskva.
Strukturella begränsningar kan hindra Radev från att genomföra Orbán-stilblockadpolitik. Radev skulle möjligen kunna nå en två tredjedelars majoritet för enskilda frågor – tidningen nämner reformer av domstolsväsendet och åklagarväsendet – med stöd från andra partier. För en Moskva-orienterad blockadpolitik av Orbáns modell finns inget sådant stöd i det nya parlamentet, bedömer FAZ. Vessela Tcherneva, biträdande direktör vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), pekar på en strukturell begränsning som gör ett Orbán-scenario osannolikt, och noterar att efter Orbáns valförlust i Ungern saknar Radev en allierad vid Europeiska rådets bord för att koordinera en blockadpolitik med.
Goran Georgiev, en expert på rysk desinformation vid Center för demokratiska studier i Sofia, ser mer långtgående risker. Enligt Europaportalen beskrev Goran Georgiev att om Radevs tidigare uttalanden är indikativa, kan Bulgarien hamna i ett parlament där majoriteten inte är proeuropeisk för första gången i sin moderna historia. Men enligt Europaportalen beskrev Goran Georgiev också att Radevs väljarbas verkar splittrad och att han inte har fått fria händer att luta sig mot Moskva, vilket tyder på potentiella begränsningar för hans proryska böjelser.
Parlaments- och presidentval ska hållas i Bulgarien den 14 november, enligt större medierapporter. Det kommande presidentvalet lägger ytterligare ett lager till den fortsatta politiska osäkerheten som landet står inför. De specifika politikerna som Rumen Radevs Progressivt Bulgarien kommer att genomföra rörande EU-relationer och militärt stöd till Ukraina förblir okända, liksom hur hans regering kommer att hantera korruption och oligarkiskt inflytande.
EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, omvaldes den 1 december 2024. Hon sitter tillsammans med 12 kvinnor och 14 män i det nya kollegiet. Kommissionen väljs av EU-parlamentet för fem år och leder EU:s dagliga arbete, vilket ger kontext för Bulgariens framtida interaktioner med europeiska institutioner. Effekten av Radevs euroskepticism och proryska böjelser på Bulgariens roll inom Europeiska unionen är ännu inte fastställd, och hur andra bulgariska politiska partier kommer att svara på hans seger förblir också oklart.
Officiella slutgiltiga resultat förväntas senare på måndag. De återstående okända faktorerna om Radevs specifika politik och hur Progressivt Bulgarien kommer att använda en potentiell absolut majoritet bidrar till osäkerheten kring Bulgariens politiska framtid. Om partiet kommer att säkra en absolut majoritet och hur de kan hantera korruption och oligarkiskt inflytande är nyckelfrågor som kommer att forma de kommande månaderna.