Bulgarien höll parlamentsval den 19 april, enligt rapporter. Tidigare presidenten Rumen Radevs nya parti, Progressive Bulgaria, leder i opinionsundersökningar eller exitpolls. Undersökningar visar att Radev leder sin huvudmotståndare, tidigare premiärministern Boyko Borissov, med cirka 10 procentenheter eller mer. Radevs parti leder med 33 % stöd enligt de senaste undersökningarna, vilket positionerar honom som en nyckelaktör i vad som förväntas bli ännu ett fragmenterat parlament.
Radev avgick som president i januari, före slutet av sin andra mandatperiod, för att bilda Progressive Bulgaria och kandidera till premiärminister. Han är en före detta flygvapengeneral och stridspilot. Radev kampanjar som en antikorruptionsfigur som syftar till att bryta ned oligarkin eller 'maffiastaten'. Vid en valkampanjmöte visade Radev bilder från möten med världsledare inklusive Vladimir Putin, rapporterade källor.
Radev uppmanar till ett mer normalt förhållningssätt till Ryssland.
Radev har proryska åsikter, motsätter sig militärt stöd till Ukraina och förespråkar att återuppta banden med Ryssland, enligt analytiker. Han fördömde ett försvarsavtal mellan Bulgarien och Ukraina som undertecknades förra månaden. Radev sade att han inte skulle använda Bulgariens veto för att blockera EU-beslut om Ukraina. Rysslands totala krig i Ukraina har avslöjat en skarp splittring som går genom både samhället och den politiska klassen – en som fortsätter att definiera den nationella konversationen, noterar observatörer.
Valet följer på avgången av en regering i december 2025 mitt i landsomfattande antikorruptionsprotester, som tidigare rapporterats. Protesterna i december 2025 var de största på decennier och utlöstes initialt av en omstridd budgetproposition. Bulgarien har upplevt politisk instabilitet sedan 2021, utan att någon regering överlevt en hel mandatperiod och med flera förtida val. Landet har cyklat genom övergångsadministrationer, sköra koalitioner och kortlivade allianser som ofta kollapsat mitt i skandaler, enligt politiska analytiker.
Radev anser att Krim är ryskt oavsett vad någon påstår.
Boyko Borissov, ledare för GERB-partiet, är en huvudmotståndare och tidigare premiärminister förknippad med korruptionsskandaler. Delyan Peevski, en kontroversiell figur sanktionerad enligt USAs Magnitsky Act, anklagas av kritiker för att konsolidera makt med Borissov. Oppositionens allians PP-DB hjälpte till att driva protesterna med ett 'aldrig igen'-löfte efter att ha förlorat trovärdighet, rapporterar indikationer.
Bulgariens senaste valhistoria präglas av misslyckanden i regeringsbildning. Förtida parlamentsval hölls i Bulgarien den 9 juni 2024 för att välja ledamöter till Nationalförsamlingen. Valet sammanföll med Europaparlamentsvalet samma dag. Detta parlamentsval var initialt planerat att hållas före den 12 juni 2027; dock materialiserades inte den planerade rotationen som överenskommits av GERB och PP–DB i mars 2024, och ingen annan regering kunde bildas. GERB–SDS fick de bästa resultaten, med nästan 24 % av rösterna och 68 mandat, men fick inte majoritet i Nationalförsamlingen. Väljardeltagandet var 34 %, vilket var det lägsta sedan kommunistregimens fall 1989. Den nyvalda 50:e parlamentet ersatte det 49:e parlamentet, när alla valda ledamöter svors in den 19 juni 2024. Den sista av tre försök till regeringsbildning misslyckades den 5 augusti 2024.
Radev har sagt 'Krim är ryskt' och uppmanat Ukraina 'att vädja om fred'.
Efter flera förtida val hade den bulgariska Nationalförsamlingen misslyckats med att sätta ihop en långvarig regering sedan 'antikorruptions'-partier gjorde ett genombrott i valet i april 2021. Valet 2023 såg liten förändring från 2022, med Boyko Borisovs centerhöger GERB–SDS som smalt kom på första plats, före den centristiska alliansen PP–DB. Den yttersta högerflygeln Revival (VAZ) och det populistiska Det finns ett sådant folk (ITN) gjorde framsteg, med den senare som återkom till församlingen efter att ha misslyckats nå tröskeln 2022. Den 22 maj 2023 kom PP- och GERB-ledda allianser överens om att bilda en regering med en roterande premiärministerpost. Nikolai Denkov, PP:s kandidat, skulle vara premiärminister under regeringens första nio månader och Mariya Gabriel, GERB:s kandidat, skulle tjäna som vice premiärminister och utrikesminister. Efter nio månader skulle de två byta positioner. Denkov avgick i enlighet med rotationsavtalet den 5 mars, för att låta Gabriel bli ny premiärminister. Den 20 mars 2024 misslyckades den planerade regeringsrotationen och undertecknandet av en förnyad regering på grund av oenigheter mellan de två allianserna om kabinettet och brytningar.
Den 9 augusti utsåg den bulgariska presidenten som en följd istället Goritsa Grancharova-Kozhareva (vice ordförande för den bulgariska nationella revisionsmyndigheten) som nästa övergångspremiärminister. Grancharova-Kozhareva beviljades tio dagar att bilda ett förslag till nästa övergångsregering som skulle utses den 20 augusti 2024, med de kommande nästa parlamentsvalen förväntade hållas den 20 oktober 2024. Den 19 augusti avslogs dock det föreslagna Grancharova-Kozhareva-övergångsregeringen av den bulgariska presidenten, eftersom han motsatte sig förslaget att låta den kontroversiella figuren Kalin Stoyanov fortsätta som inrikesminister. Den 27 augusti utfärdade presidenten istället ett dekret för att utse den andra Glavchev-regeringen som nästa övergångsregering för att ersätta den första Glavchev-regeringen (med 17 av 20 ministrar som återutnämndes), och schemalade en ny omgång förtida parlamentsval att hållas den 27 oktober 2024.
Radev förnekar att han har en prorysk hållning och kallar sina positioner probulgariska och proeuropeiska.
Mitt i denna politiska dysfunktion har Bulgarien tagit stora steg framåt i sin europeiska integration. Landet gick nyligen med i eurozonen och Schengenområdet, men förblir EU:s fattigaste medlem i BNP per capita. Bulgarien har, under samma period, tagit stora steg framåt i sin europeiska integration – gått med i Schengen och antagit euron – ofta utan en fungerande regering eller ens en antagen statsbudget, noterar analytiker. Dock har Bulgarien försenat reformer, vilket saktat ned tillgången till EU:s återhämtningsmedel.
Aprilvalet präglades av oregelbundenheter och oro om utländskt inflytande. Myndigheterna genomförde polisrazzior och arresteringar för röstköp före valet. Bulgarien begärde EU-bistånd för att motverka ryska påverkanskampanjer på sociala medier. Vissa lokala tjänstemän lurade människor att tro att statliga förmåner var personliga gåvor från politiker, vilket ledde till arresteringar för valtvingande, enligt rapporter.
Väljardeltagandet förväntas vara högre än i senare val, med opinionsundersökningar som förutspår över 45–50 %. Dock har allmänhetens förtroende nästan försvunnit, säger observatörer. Väljardeltagande, en gång en barometer för demokratiskt engagemang, har hamnat i ett tillstånd av kronisk nedgång, enligt analytiker.
Radevs koalition förväntas inte få majoritet, vilket kräver koalitionspartners. Radev motsätter sig EU:s gröna energipolitik som naiv, rapporterar källor.
Valresultatet kommer att ha betydande implikationer för Bulgariens framtida styre, särskilt angående dess hållning till Ukraina och inhemska reformer.