Svenska forskare upptäckte alarmerande koncentrationer av kvicksilver i sedimentfällor under en provmuddring vid Norges Borgs hamn i slutet av 2022. Halterna steg under muddringsperioden och nådde några av de högsta som någonsin dokumenterats i Skandinavien, enligt flera forskningsrapporter som jämförde föroreningen med Minamatabukten före dess miljökatastrof.
Sedimentfällorna, som placerats ut som en del av löpande övervakning vid Tisler, Säcken och Väderöarna, fångade kvicksilvernivåer långt över säkerhetströsklarna. Forskningsdata visar att de högsta koncentrationerna var 1 210 milligram per kilogram vid Säcken och 720 mg/kg vid Tisler, båda nära gränsen mellan Norge och Sverige, medan Väderöarna registrerade 159 mg/kg. Enligt forskarna ligger dessa värden långt över den norska faroklass 5-gränsen för kvicksilver, som börjar vid 1,45 mg/kg, vilket markerar en exceptionellt allvarlig föroreningshändelse.
Kystverket, den norska kustförvaltningen, genomförde provmuddringen från 7 till 23 november 2022 och tog bort cirka 3 000 kubikmeter havsbottenmaterial, enligt projektdokumentation. Operationen stod inför utmanande förhållanden, inklusive höga vattenflöden på upp till 1 300 kubikmeter per sekund, regelbunden sjötrafik och ogynnsamt väder, enligt samma dokumentation. Den bedömde också tre fält med olika massatyper, föroreningsprofiler och skopkonfigurationer för att förbereda en fullskalig muddring, visar projektdokument.
Muddringen kommer att orsaka utsläpp av kvicksilver, dioxiner och andra gifter som påverkar fisk och räkor.
Cirka 1 000 kubikmeter av muddermassorna dumpades vid Svaleskjæra, ett drag som motsattes av Hvalmers kommun, bekräftar flera källor. Enligt projektdokumentationen omfattade testet även provdumpningar till havs och på land, delvis för att validera Sintefs partikelspridningsmodell. Denna dumpning har väckt skarp kritik från lokala tjänstemän och miljöaktivister som misstänker att den kan ha bidragit till kvicksilvertoppen.
Kystverket avvisar alla samband mellan provmuddringen och kvicksilveravläsningarna. Myndigheten uppger att dess egna omfattande provtagningar – över 600 prover med endast tre av 81 provområdesprover som översteg rapporteringsgränsen och en maximal kvicksilverkoncentration på 0,54 mg/kg – visar att allt kvicksilver ligger i klass 1–2, vilket indikerar mycket låg förorening. Kystverket noterar också att farleden senast muddrades 1997, så det aktuella projektet hanterar endast nyare sediment, vilket minimerar relevansen av historisk förorening. Projektdata indikerar att några prover hade förhöjda halter av koppar och antracen, även om den totala föroreningen mestadels var klass 1–3. Denna ståndpunkt står i skarp kontrast till de svenska forskarnas resultat, som dokumenterar en dramatisk kvicksilverökning just under muddringsperioden, vilket tyder på antingen en annan källa eller brister i Kystverkets provtagning.
Truls Gulowsen, ledare för Naturvernforbundet, anser att bevisen starkt pekar på ett samband mellan provmuddringen och kvicksilverspridningen. Enligt NRK Østfold kritiserade Gulowsen Kystverkets påstående om full kontroll och sade att om kvicksilvret inte har hittats beror det på att myndigheterna inte har sökt tillräckligt noggrant. Han sade också till NRK Østfold att den planerade muddringen inte kan genomföras enligt den nuvarande planen. Gulowsen förespråkar alternativ som sugmuddring och deponering på land och argumenterar för att det nuvarande tillvägagångssättet förbiser årtionden av industriell förorening i älven.
Provtagningen är otillräcklig och riskerar att missa höga halter av föroreningar.
Naturvernforbundet hävdar att Kystverket har ignorerat historiska föroreningar, inklusive kvicksilver från fabriker längs Glomma. Gruppen har krävt en grundläggande revidering av muddringsstrategin för att skydda det marina ekosystemet.
Kvicksilverfynden kvalitetssäkrades och rapporterades till svensk polis som grovt miljöbrott, men ärendet lades ner eftersom föroreningskällan spårades till Norge, rapporterar flera källor. Forskarna uppgav att de den 11 juli 2024 formellt larmade Norska miljömyndigheten om de höga kvicksilvernivåerna, vilket inledde en långvarig tvist om uppgifterna.
Inledningsvis, den 9 augusti 2024, friade Norska miljömyndigheten muddringen och förlitade sig enbart på en NGI-bedömning från Kystverket utan egen utredning, enligt myndigheten. Men forskaren Halvor Torgersen berättade för NRK att han kontaktade Tjärnö-laboratoriet i början av 2025, fick reda på uppgifterna och larmade media. Efter publiciteten meddelade Naturvernforbundet att man hade lämnat in en polisanmälan i Norge; ärendet utreds nu av miljöbrottsenheten Øko/miljøkriminalitet Sør.
Borregaard släppte historiskt ut 70 ton kvicksilver i Glomma, vilket innebär en risk för kvicksilver i näringskedjan om sedimenten rörs upp.
Bellona har starkt kritiserat de norska myndigheternas hantering av kvicksilverlarmet. Nationalparksstyrelserna för Ytre Hvaler, Kosterhavet och Færder uppgav att de gemensamt skrev till Norska miljömyndigheten för att uttrycka sin oro. Den 10 juni uppgav myndigheten att den skulle kontakta svenska myndigheter mitt i det växande internationella trycket.
Den fulla utbyggnaden av Borgs hamn är en del av en investeringsplan för 2018–2029 med en budget på en miljard kronor, enligt Kystverket. Kystverket bekräftade att man först föreslog muddring och havstippning 2015 innan man drog tillbaka planen. För det aktuella projektet uppgav Kystverket att man anlitade Multikonsult för att ta sedimentprover, men enligt www.stromstadstidning.se beskrev miljöaktivisten Håkon Borch provtagningen som otillräcklig och troligen missade höga föroreningshalter. Borch påpekade också, enligt samma källa, att Borregaardfabriken historiskt släppt ut 70 ton kvicksilver i Glomma, vilket utgör en risk för näringskedjan om sedimenten rörs upp.
Glommaälven har under årtionden transporterat industriellt kvicksilver, och experter fruktar att muddring kan återmobilisera dessa gifter. Enligt www.stromstadstidning.se varnade den lokala intressenten Olav Wergeland Krog för att grävning skulle röra upp sediment och försämra vattenkvaliteten. Enligt projektdokumentation är infarten till Borgs hamn ökänd för att vara svår på grund av grunda områden, starka strömmar, vind och tung sedimentbelastning från älven, vilket komplicerar allt muddringsarbete.
Grävning kommer att röra upp sediment och försämra vattenkvaliteten.
Projektet syftar till att återställa farleden till 1995 års standard, inklusive fördjupning av Røsvikrenna till 12 meter och en bredd på 90 meter, samt skapande av en vändplats med 11 meters djup och 290 meters diameter, enligt projektdokument. Enligt projektdokument kommer man också att installera nya navigationsmärken, genomföra miljöåtgärder och hantera muddermassor i enlighet med tillstånd. Kystverket uppgav att projektet syftar till att förbättra säkerheten, minska grundstötningsrisker, öka kapaciteten och minska risken för förorening från fartygsolyckor.
Trots att projektet passerat studier, erhållit tillstånd och genomgått KS2-kvalitetssäkring har det inte stoppats, bekräftar flera rapporter. Kystverket planerar att öppna en tävling om byggkontraktet 2026, med arbetsstart 2027. Detta har upprört miljökampanjer som ser det som ett hänsynslöst spel med känsliga marina livsmiljöer.
Lars Georgsson från Svenska Naturskyddsföreningen varnade, enligt www.stromstadstidning.se, för att muddringen kommer att frigöra kvicksilver, dioxiner och andra gifter som skadar fisk och räkor i området. Naturvernforbundet Østfold sade sig motsätta sig hela Borgs hamnprojekt och stödjer endast ytterligare navigationsljus. Naturvernforbundet meddelade också att man och Miljøpartiet skickade ett brev till transportministern med farhågor om giftutsläpp. Organisationen bekräftade också att man skrev till Sveriges klimatminister för att motsätta sig utbyggnaden av Iddefjordens farled, vilket belyser de gränsöverskridande miljöinsatserna.
Trots de växande bevisen och motståndet är den verkliga källan till de extrema kvicksilverkoncentrationerna fortfarande obekräftad. Det är ännu inte klart om provmuddringen direkt orsakade utsläppet eller om andra faktorer, såsom historisk industriell dumpning, ligger bakom. Norska och svenska myndigheter har inte meddelat någon gemensam utredningstidslinje, och mängden kvicksilver och andra föroreningar som ligger vilande i flodbädden är okänd.