Enligt Ida, som har en lång historia inom vuxenpsykiatrin i Gällivare, Luleå och Piteå, innefattade hennes upplevelse på Sunderbysjukhus felaktig medicinering, missade anteckningar i journaler och personal som inte hade tid att lyssna. Hon blev inlagd för slutenvård i slutet av 2025, där hon bevittnade både patienter och personal som mådde dåligt på grund av miljön. " Hon tillade, "Sunderbyn har alltid varit 'high chaparral'.
" Under hennes vård var det för lite personal, vilket krävde att öppningen mellan allmänpsykiatrin och beroendecentrumavdelningarna användes. Ida beskrev att ny personal hela tiden kom in och "definitivt inte har tid att sitta ner och prata. " Avdelningschef Göran Nilsson på Sunderbys akutpsykiatri gav ett officiellt uttalande och noterade att riskbedömningar alltid gjordes innan avdelningarna öppnades.
Jag blev erbjuden droger tre gånger av tre olika patienter.
Han sa, "Vi har tänkt på patientsäkerheten där, och nu har vi öppnat fyra vårdplatser för beroendepsykiatri på en egen avdelning. " Nilsson uppgav också att droger som förs in på avdelningarna inte har varit ett problem i stor skala, vilket motsäger Idas redogörelse om att hon blev erbjuden droger. Ida har nu förlorat förtroendet för regionens vård och har istället fått extern hjälp, med hoppfull blick mot framtiden.
De specifika åtgärderna för att hantera personalbristen på Sunderbysjukhus förblir oklara, liksom hur utbredda problem som felaktig medicinering är i Norrbottens psykiatri.
Sunderbyn har alltid varit 'high chaparral'. Det har varit upplopp och ibland har man inte vetat vem som är personal och vem som är patient för att det har varit så stökigt.
Det kom hela tiden in ny personal och de har definitivt inte tid att sitta ner och prata. Det är ingen behandling utan jag upplever det som konservering.
Vi har tänkt på patientsäkerheten där och nu har vi öppnat fyra vårdplatser för beroendepsykiatri på en egen avdelning. Så vi har löst det som har varit.
Jag är så lättad att ha överlevt mig själv i den miljön.
