I Umeå, Sverige, skickar vissa föräldrar lunchlådor med sina barn till skolan eftersom de rapporterar att barnen inte äter kommunens klimatsmarta och hälsosamma skolmåltider. Enligt rapporter kom 12-årige Rasmus Ödmalm ofta hem hungrig, vilket fick hans föräldrar Magnus och Eva-Lotta Ödmalm att börja skicka honom med medhavd lunch på dagar då vegetariska rätter, fisk eller soppa serveras.
Umeå kommun har enligt uppgift mål för att skolmaten ska vara klimatsmart och näringsrik, och arbetar enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. Varje år höjs målen för hur mycket av maten som ska vara ekologisk och lokalt producerad. Vitt ris har ersatts med havrebaserat ris, och menyer har blivit alltmer vegetariska.
Det är mycket ovanligt att elever tar med egen mat, och hon uppmuntrar föräldrar att besöka skolans matsal för att prova målen själva.
Eva-Lotta Ödmalm uppgav, "Man kan tycka att jag gör mina barn en otjänst. Men jag vill att mina barn ska vara mätta och inte tvinga dem att äta något." Hennes son Rasmus säger nu att han har energi till dagens slut.
Näringsexperten Agneta Hörnell, professor i näringslära vid Umeå universitet, varnar för att lunchlådor eller anpassade kostvanor bara ska användas som en sista utväg. "Det är viktigt att de får chansen att smaka så mycket som möjligt. Då kan de lära sig och utöka vad de äter. Men det kräver träning," sa hon.
Anpassade kosthållningar eller medhavda lunchar bör endast ges i nödsituationer, till exempel när ett barn har en diagnos, för att säkerställa att de äter något, men detta bör vara en sista utväg för att låta barn smaka och utöka sina matpreferenser.
Marie Bäckman, måltidsansvarig i Umeå kommun, säger enligt uppgift att det är mycket ovanligt att elever tar med egen mat och uppmuntrar föräldrar att följa med sina barn till matsalen och prova att äta där själva. Andelen barn med anpassade kostvanor, så kallade "önskekostvanor", har ökat över hela landet, med många kommuner som skärper kraven för vem som har rätt till anpassade måltider.