Väljare på Västbanken och i Gaza gick på lördagen till valurnorna för lokalval, det första palestinska valet sedan Gazakriget bröt ut i oktober 2023, enligt flera rapporter. Valen hålls i de flesta städer och samhällen på Västbanken, samt i Deir el-Balah i centrala Gaza, ett symboliskt steg som syftar till att återknyta de två territorierna politiskt.
De flesta kandidatlistor är knutna till Fatah, president Mahmoud Abbas parti, eller till Abbas själv, enligt flera rapporter. Inga kandidater ställer upp för Hamas, den islamistiska grupp som kontrollerar Gaza, vilket speglar den pågående politiska klyftan mellan Fatah och Hamas. I vissa städer på Västbanken, inklusive Nablus och Ramallah, ställer endast en lista upp, vilket resulterar i oomtvistade val, enligt stora medierapporter.
Valen på Västbanken omfattar lokala råd som ansvarar för tjänster som vatten, vägar och el, enligt stora medierapporter. Valet i Gaza är till stor del symboliskt och ses som ett test för potentiella framtida val, enligt stora medierapporter. Detta är det första valet i Gaza sedan Hamas vann parlamentsvalet 2006 och våldsamt tog kontroll över territoriet 2007, enligt stora medierapporter.
Över 1 miljon människor är röstberättigade på Västbanken, enligt valkommissionen i Ramallah. Det exakta antalet registrerade väljare är fortfarande oklart.
Fareed Taamallah, talesperson för valkommissionen, sade på en presskonferens: "Tanken är att koppla samman Västbanken och Gaza politiskt under ett och samma system." Uttalandet understryker valens bredare ambition, även om många okända faktorer kvarstår. Valdeltagandet är osäkert, och det är oklart hur de israeliska ockupationsmyndigheterna kommer att reagera på valen. Huruvida dessa lokalval kommer att leda till bredare nationella val i framtiden är också en öppen fråga.
I Deir el-Balah, den enda platsen i Gaza där omröstning äger rum, återstår att se om Fatah-anslutna kandidater får stöd eller om väljarna förblir lojala mot Hamas-sympatisörer. Valen är ett sällsynt ögonblick av politisk aktivitet på de palestinska territorierna, som saknat ett nationellt parlament sedan 2006 och ett presidentval sedan 2005. De senaste lokalvalen hölls 2021-2022, men de sköts upp i Gaza på grund av Hamas invändningar.
Det nuvarande valet äger rum mot bakgrund av krig och förstörelse i Gaza, där israeliska militära operationer dödat tiotusentals och fördrivit större delen av befolkningen. Den palestinska myndigheten, som administrerar delar av Västbanken, har begränsad auktoritet och möter utbredd kritik för korruption och ineffektivitet. Hamas förblir samtidigt de facto-härskare i Gaza, även om dess politiska och militära infrastruktur har skadats allvarligt av kriget.
Internationella observatörer har inte bjudits in att övervaka valen, enligt rapporter, vilket väcker frågor om transparens. Den palestinska centrala valkommissionen har sagt att den kommer att meddela resultat inom några dagar. Valen följs noga som en barometer för den allmänna opinionen och ett potentiellt steg mot politisk försoning, även om djupa splittringar kvarstår.
Tanken är att koppla samman Västbanken och Gaza politiskt under ett och samma system.
På Västbanken är valen till stor del oomtvistade i många områden, med Fatah-anslutna listor som ställer upp utan motstånd. Detta har lett till kritik att valet inte är verkligt konkurrenskraftigt. I Ramallah, den palestinska myndighetens administrativa huvudstad, ställer endast en lista upp, enligt stora medierapporter. Likaså i Nablus, ett stort kommersiellt centrum, är valet oomtvistat.
Avsaknaden av Hamas deltagande är en betydande faktor. Hamas har inte officiellt bojkottat valen men har inte ställt upp med kandidater, troligen på grund av den politiska och säkerhetsmässiga situationen i Gaza. Gruppens frånvaro innebär att valen inte kommer att ge en fullständig bild av den palestinska politiska opinionen, särskilt i Gaza, där Hamas har betydande stöd.
Trots begränsningarna är valen en sällsynt möjlighet för palestinier att utöva någon form av demokratiskt val. De senaste nationella valen hölls 2006, då Hamas vann en överraskande seger. Det resultatet ledde till en splittring mellan Fatah och Hamas, där Hamas tog kontroll över Gaza och Fatah behöll auktoriteten på Västbanken. Sedan dess har inga nationella val hållits, och det palestinska lagstiftande rådet har varit nedlagt.
Lokalvalen ses av vissa som ett första steg mot att återuppbygga politiska institutioner och potentiellt bana väg för nationella val. Men många hinder kvarstår, inklusive israeliska restriktioner för rörelse och tillträde, det pågående kriget i Gaza och de djupa politiska splittringarna mellan Fatah och Hamas.
Valkommissionen har sagt att omröstningen kommer att pågå under flera timmar, med resultat som väntas inom några dagar. Kommissionen har också sagt att den kommer att säkerställa valets integritet, även om internationella observatörer inte är närvarande. Valen genomförs i skuggan av kriget, med många väljare i Gaza som är fördrivna och lever under svåra förhållanden.
I Deir el-Balah äger omröstningen rum i en skola som har omvandlats till en vallokal. Väljare ställde sig i kö för att lägga sina röster, och många uttryckte hopp om att valen skulle kunna leda till förändring. Andra var dock skeptiska och hänvisade till bristen på verklig konkurrens och den pågående konflikten.
Valen är en påminnelse om den bräckliga palestinska demokratin. Även om valet är ett positivt steg är det begränsat i omfattning och tar inte itu med den grundläggande politiska kris som det palestinska folket står inför. Framtiden för det palestinska styret förblir osäker, utan någon tydlig väg till nationella val eller försoning.
När rösterna räknas kommer uppmärksamheten att riktas mot resultaten och vad de betyder för det palestinska politiska landskapet. Kommer Fatah att konsolidera sin kontroll, eller kommer oberoende kandidater att göra framsteg? Kommer valen i Gaza att ses som en framgång eller ett misslyckande? Dessa frågor kommer att forma nästa fas av palestinsk politik.
För närvarande representerar valen ett litet men betydelsefullt ögonblick av politiskt deltagande i en region som länge plågats av konflikt och splittring. Huruvida de kommer att leda till bredare förändring återstår att se.