Enligt källor skriker industriföretagen efter utbildad personal. Denna efterfrågan har bekräftats av Svenskt näringsliv, som representerar 60 000 företag och 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer och har uppmanat till fler utbildningsprogram. Som svar har Tullängsgymnasiet återupplivat sitt industriteknikprogram, som helt lades ner 2013 efter att endast två personer sökt utbildningen.
Under en lång period innan dess fanns inget industriteknikprogram att välja på skolan. Elever som Freija Carlsson och Rafael Doganson har nu valt programmet, där Carlsson började för ungefär ett år sedan. " Skolor har stått inför ett dilemma: å ena sidan behövs en industriteknisk utbildning; å andra sidan kan de inte ha utbildningsprogram som ingen söker till.
Möjligheten till sommarjobb och jobb gjorde mig väldigt intresserad.
En nyckelutmaning är att när det gäller industriteknik måste skolor ha dyra utrustningar så att eleverna kan lära sig maskinerna som finns på arbetsplatserna. Tullängsgymnasiet har löst problemet genom samarbete med företag i Örebroregionen, även om de specifika företagen inte har avslöjats. Eleverna får praktikplatser och till och med sommarjobb.
" Det exakta antalet elever som för närvarande är inskrivna i programmet är okänt, och den långsiktiga hållbarhetsplanen för finansiering av den dyra utrustningen är oklar. Industrin har skrikit efter personal, vilket belyser det pågående behovet av sådana initiativ.
Vi har haft en fantastisk uppbackning av industritekniska- och teknikcollege och branschen runt omkring.
En förutsättning för att bedriva en utbildning på gymnasienivå är att företagen tar emot elever på arbetsplatsförlagt lärande, APL.