En sjuksköterska har åtalats för dataintrång, enligt officiella källor. Åklagare Henrik Nyberg har identifierat 60 målsägande i de polisanmälningar som inkommit mot den nu åtalade sjuksköterskan. I åtalet har 18 av 19 målsägande gjort anspråk på skadestånd mellan 5 000 och 100 000 kronor, vilket bekräftats av officiella källor.
De cirka 40 ytterligare personer som anmält sjuksköterskan kommer inte att få sina fall prövade, enligt officiella källor. Att inkludera fler målsägande i åtalet skulle inte ha kunnat påverka straffet vid ett fällande dom, som beskrivits av Henrik Nyberg. Detta kallas för förundersökningsbegränsning, vilket polis och åklagare kan använda på detta sätt—när en person misstänks för många brott och straffet inte skulle påverkas av att utreda ännu fler brott, som angivits av officiella källor. De hanterar skattebetalarnas pengar och har en ekonomisk skyldighet att inte göra utredningen större och tidskrävande än nödvändigt, sett enbart i termer av vilket straff brottet kan ge, som beskrivits av Henrik Nyberg. Detta frigör resurser som istället kan användas för att utreda andra brott, tillade han.
Att inkludera fler målsägande i åtalet hade inte kunnat påverka straffet vid en fällande dom.
I urvalet har han också beaktat vem som har drabbats och på vilket sätt, som beskrivits av Henrik Nyberg. Han vill visa att journalsökningarna har riktat sig mot anhöriga, kollegor och grannar och i många fall involverat mycket integritetskänslig information, sade han. Han bedömde också i vilken utsträckning målsägande har drabbats, det vill säga hur många 'klick' man har utsatts för, som beskrivits av Henrik Nyberg.
Henrik Nyberg har fått reaktioner från målsägande vars utredningar har lagts ner, enligt officiella källor. Han kan förstå dem, och vill betona att de inte lägger ner deras utredningar för att de tror att de har blivit mindre kränkta än de personer de har väckt åtal för, som beskrivits av Henrik Nyberg. Om de har gjort en polisanmälan kan de vända sig till Brottsoffermyndigheten med sina skadeståndsanspråk, noterade han.
Vi hanterar skattepengar och har av ekonomiska skäl en skyldighet att inte göra utredningen större och mer tidskrävande än den behöver vara, sett just till vilken påföljd brottet kan få.
Straffskalan för dataintrång är böter eller fängelse i upp till två år, enligt officiella källor. Henrik Nyberg bedömde att detta inte borde stanna på bötesnivån, utan ligger på fängelsenivån.
Fyra sjuksköterskor anställda av en kommun i Norrbotten riskerar åtal för dataintrång. De har gjort sökningar i en patients journaler trots att ingen av dem deltagit i patientens vård, enligt officiella källor. Under hösten fick Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporter från kommunen som upptäckte att sjuksköterskorna hade läst sjukhusets journaler om patienten, som hade varit inblandad i en allvarlig incident på ett boende, vilket bekräftats av officiella källor. Ingen av sjuksköterskorna var inblandad i patientens vård, så IVO har anmält dem för åtal och de riskerar nu att dömas för dataintrång, enligt officiella källor.
Det frigör resurser som istället kan läggas på att utreda andra brott.
Alla sjuksköterskorna har uppgett att de ville veta hur det hade gått för patienten, enligt officiella källor. En av sjuksköterskorna har uppgett att hon gjorde sökningarna på patienten av välvilja, en annan för att hon var nyfiken, enligt sjuksköterskornas uttalanden. Fyra vårdanställda i Jokkmokk riskerar åtal för dataintrång efter att de gått in och läst information om en patient vars vård de inte har varit inblandade i, enligt större medierapporter. Intrånget inträffade dagen efter och några dagar efter incidenten på sommaren där en patient dog efter att en brand startat i hennes rum på ett särskilt boende, enligt större medierapporter. Den 3 juni förra året kom ett brandlarm från särskilda boendet Kaitumgården i Jokkmokk, enligt större medierapporter. Det var en liten brand, men kvinnan som bodde i rummet dog av sina brännskador, enligt större medierapporter.
Socialchefen i Jokkmokk vill inte kommentera de enskilda fallen, enligt större medierapporter. Jokkmokks kommun anmälde incidenten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt större medierapporter. Kommunen har undersökt vad som orsakade incidenten och också vidtagit åtgärder så att något liknande inte händer igen, enligt större medierapporter, även om den exakta orsaken till branden på Kaitumgården och de specifika åtgärderna som vidtagits förblir okända. Det är också oklart hur många av de 60 målsägande i sjuksköterskefallet är från samma incident eller relaterade till Norrbottenfallet, och namnen eller identiteterna på de fyra sjuksköterskorna i Norrbotten och den nuvarande statusen för de rättsliga förfarandena mot dem har inte avslöjats.
Jag har i urvalet även tagit hänsyn till vilka som drabbats och på vilket sätt.
Jag vill visa att journalslagningarna riktat sig mot släktingar, kollegor och grannar och i många fall rört väldigt integritetskänsliga uppgifter.
Jag har också bedömt i vilken omfattning de målsägande har drabbats, det vill säga hur många ”klick” man utsatts för.
Jag kan förstå dem, och vill betona att vi inte lägger ned deras utredningar för att vi anser att de blivit mindre kränkta än de personer vi väckt åtal för.
Om de har gjort en polisanmälan kan de vända sig till Brottsoffermyndigheten med sina ersättningsanspråk.
Jag bedömer att det här inte ska stanna på bötesnivå, utan ligger på fängelsenivå.
En av sjuksköterskorna har uppgett att hon gjorde sökningarna på patienten ”av välvilja”, en annan för att hon var ”nyfiken”.