Stortinget godkände skattesänkningen efter att Kristelig Folkeparti (KrF) föreslog en tremånaders paus av vägavgiften, som för närvarande ligger på 3,77 kronor per liter för bensin och 2,28 kronor per liter för diesel. Åtgärden beräknas kosta cirka 2,5 miljarder kronor initialt. Omröstningen följde på en ökning av de globala oljepriserna kopplad till konflikten i Iran, vilket har lett till högre drivmedelskostnader för norska konsumenter och företag, enligt rapporter.
Förslaget fick majoritet när Senterpartiet (Sp) bröt med de rödgröna partierna den 26 mars och röstade tillsammans med Høyre, Fremskrittspartiet (Frp) och KrF. Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti, Miljøpartiet De Grønne och Rødt röstade emot snabbhantering. Skattesänkningen förväntas sänka drivmedelspriserna till mellan 16 och 24 kronor per liter, enligt Stortingets beslut.
Vår tydliga utgångspunkt är att de varar till den 1 september.
Høyres ledare Ine Eriksen Søreide sade att billigare bensin och diesel inte var hennes partis 'föredragna metod' för att hjälpa människor och företag, och bekräftade att Høyre inte vill förlänga skattesänkningen efter den 1 september. Enligt NRK beskrev Søreide sänkningarna som varande till det datumet och betonade att Høyre skulle ersätta sådana åtgärder med bredare skattelättnader i sin alternativa budget.
Frp:s vice ordförande Hans Andreas Limi meddelade att hans parti kommer att kämpa för att förlänga skattesänkningen, initialt till slutet av året. Enligt NRK beskrev Limi Frp:s starka oenighet med Høyres position och uttryckte hopp om att Høyre skulle ansluta sig till ytterligare sänkningar. Han argumenterade för att Norges höga drivmedelsskatter borde sänkas och att det är lättare att fortsätta den befintliga sänkningen än att införa nya åtgärder mitt i året.
För oss är det viktigt att vi i vår alternativa budget kan ersätta den typen av åtgärder med skattelättnader.
Senterpartiets ledare Trygve Slagsvold Vedum kritiserade Høyre för att utesluta förlängda sänkningar efter den 1 september. Enligt NRK beskrev Vedum Høyre som att blunda för de svårigheter som bygg- och lastbilsindustrin står inför. Han varnade också för att analytiker ser risker för att drivmedelspriserna når 35-40 kronor per liter, och antydde att enbart skattesänkningar kanske inte räcker. Vedum efterlyste ett kompensationspaket liknande Tysklands snabba kommitté för drivmedelspriser.
Statsminister Jonas Gahr Støre meddelade att regeringen kommer att införa bränslebesparande åtgärder om kriget i Iran leder till akut brist. Finansminister Jens Stoltenberg sade att förslagen skulle öka användningen av oljepengar med 3,3 miljarder kronor och uttryckte osäkerhet om genomförbarheten, med hänvisning till potentiella konflikter med regler om statligt stöd och CO2-skattesystemet. Enligt Stoltenberg måste regeringen undvika att några hundra kronor i sänkt drivmedelsskatt äts upp av tusentals kronor i höjda räntor. Han noterade också att regeringen hade velat vänta till maj med att föreslå åtgärder i den reviderade statsbudgeten.
Jag hörde finansministern säga att det handlar om några hundralappar. Tror finansministern att det för dessa entreprenörer, lastbilsnäringen, fiskarna och bönderna, som är tvungna att använda mycket bränsle, handlar om några hundralappar?
Sp:s Geir Pollestad utmanade Stoltenberg om han tror att skattesänkningen bara uppgår till några hundra kronor för tunganvändare som entreprenörer och bönder. MDG:s Ingrid Liland varnade för att om Sp bryter budgetöverenskommelsen skulle det bli svårt att hitta framtida kompromisser. Enligt Liland, om Sp bryter, är det svårt att föreställa sig att de kommer att hitta fler budgetöverenskommelser. Den politiska debatten fortsätter om huruvida skattesänkningen kommer att förlängas och om den följer EU:s regler om statligt stöd och Norges CO2-åtaganden.
Om Sp bryter, är det svårt att föreställa sig att vi kommer att hitta fler budgetöverenskommelser.
Vi kan inte styra landet på det här sättet.