Enligt NRK Urix beskrev biståndsminister Åsmund Aukrust Sudan som förmodligen den värsta platsen på jorden, där det treåriga konflikten utgör vad han kallade en skam för mänskligheten. Flera rapporter indikerar att kriget har krävt tiotusentals liv och tvingat nästan 12 miljoner människor att fly sina hem, även om den exakta dödssiffran förblir svår att bedöma, med vissa uppskattningar som tyder på att den kan överstiga 100 000. Den humanitära katastrofen har lämnat stora områden svältdrabbade, där Röda Korset rapporterar att cirka 13 miljoner människor har fördrivits internt och över gränser.
Sju av tio invånare i Sudan lever nu i fattigdom, enligt FN:s bedömningar, vilket skapar vad biståndsorganisationer beskriver som en av världens allvarligaste kriser. Hinder för att leverera bistånd har förvärrat lidandet, där humanitärt bistånd har vapeniserats av stridande parter. Enligt NRK Urix beskrev Åsmund Aukrust denna praxis som ett brott mot internationell rätt som särskilt drabbar de mest utsatta befolkningarna.
Sudan är förmodligen den värsta platsen på jorden. Att kriget har varat i tre år är en skam för mänskligheten.
Regionala dynamiker har ytterligare komplicerat biståndsinsatser, då kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet har förvärrat situationen i Sudan genom att blockera sjötransportvägar. Många nödbiståndslager finns i Dubai, och transport kan inte ske till sjöss så länge den strategiska farleden förblir stängd, även om de specifika orsakerna till varför humanitärt bistånd blockeras eller används som vapen i Sudan förblir oklara. Norge för en så kallad trepunktsstrategi: att driva på för en omedelbar eldupphör, underlätta leverans av nödbistånd och starta en politisk process mot varaktig fred.
Enligt NRK Urix beskrev Åsmund Aukrust Norges prioriteringar som att fokusera på Ukraina, Palestina och Sudan i sina biståndsallokeringar. Landet avsätter 470 miljoner kronor specifikt för Sudan, med dessa medel som kanaliseras genom FN, Röda Korset, Flyktingrådet och Världsbanken. Internationella donatorer har svarat på krisen med betydande löften, där en rad länder och organisationer har åtagit sig bistånd motsvarande 16 miljarder kronor till Sudan.
Det är alltid bara parterna som kan stoppa kriget. Men alla länder måste använda de kontakter de har.
Vid en konferens i Berlin lovade donatorer tillsammans 1,5 miljarder euro, motsvarande cirka 16 miljarder kronor, även om när dessa medel kommer att nå drabbade befolkningar återstår att se. Norges bredare globala hälsoåtaganden inkluderar att bidra med 600 miljoner kronor för att stärka hälsovården för kvinnor, barn och ungdomar världen över genom Global Financing Facility for Women, Children's and Youth Health (GFF). Norge stärker också stödet till FN:s arbete med fördrivna i och från Ukraina med 260 miljoner kronor, vilket återspeglar den globala skalan på fördrivningskriser.
Sedan 2022 har cirka 10 miljoner ukrainare tvingats fly sina hem på grund av kriget, vilket har skapat vad som har blivit Europas största fördrivningskris sedan andra världskriget. Enligt NRK Urix uttryckte Åsmund Aukrust lite optimism om den närmaste framtiden, beskrev Sudan som på randen till kollaps och varnade för att återhämtningen kommer att ta år även efter att fientligheterna upphört. Utrikesminister Espen Barth Eide betonade att endast varaktig fred med politisk enighet kan lösa kriget i Sudan, vilket återspeglar vad som har blivit en konsensusposition bland internationella observatörer.
Humanitärt bistånd används som vapen. Det är ett brott mot folkrätten.
Det gäller hela regionen, men allra mest de mest utsatta. Många av dem är i Sudan.
Vi måste göra tuffa prioriteringar. Vi har prioriterat Ukraina, Palestina och Sudan.
Vi är här med klara förväntningar på bankens ledning. De måste anpassa sig till en mer allvarlig värld.
Det finns ingen anledning till optimism. Det kommer bara att bli värre och värre.
Sudan är på randen till kollaps. Det kommer att ta lång tid även efter att kriget är över, innan Sudan kommer att vara ett välfungerande land i fred och säkerhet igen.
Det här är pengar som kommer att användas för att bygga starkare hälsosystem och ge stöd till hälsoprogram för mödrar och nyfödda.