Debatten om lärarnormen rasar över hela landet efter att den så kallade kommunkommissionen föreslog att avskaffa den helt. I sin rekommendation, som presenterades i början av januari i år, röstade en knapp majoritet av kommunkommissionen för att avskaffa lärarnormen, medan hela kommissionen med ett enda undantag ville överföra ansvaret till kommunerna. Arbetarpartiregeringen vill behålla lärarnormen. Förslaget är ute på remiss till mitten av april.
Motstånd mot den nuvarande normen kommer från Oslos stadsfullmäktige, som vill bli av med lärarnormen och ser den som en tvångströja. KS, organisationen där alla norska kommuner utom Oslo är medlemmar, vill också ha en ny och mer flexibel lärarnorm. KS anser att lika fördelning av lärare inte ger ett rättvist skoltilbud till alla, och att lärarnormen därför bör höjas från att gälla varje skolas huvudnivåer till att gälla hela kommunen kollektivt.
Lärarnormen är väldigt rigid. Den gör det svårare att fördela resurser där de faktiskt behövs.
Förra året bad regeringen en kommitté, den så kallade kommunkommissionen, att undersöka hur kommuner kan använda sina resurser bättre för att arbeta mer effektivt. Lärarnormen anger det maximala antalet elever per lärare vid varje enskild skola.
Finansiella påfrestningar förstärker debatten, där många skolor står inför en press relaterad till kravet på masterexamen för lärare. Enligt utbildningsrådmannen Julie Remen Midtgarden kompenseras inte de extra kostnaderna för lärare med en femårig masterexamen av staten. Baserat på stadsfullmäktiges uppskattning kommer lönkostnaderna i slutet av 2026 att ha ökat med 547 miljoner kronor under de senaste sex åren. Men ingen vet hur mycket mer varje enskild kommun i Norge måste betala efter att kravet på masterexamen infördes.
Då bör vi ha större befogenhet och möjlighet att fördela resurser där de behövs.
Ett exempel på skolkontext ges av Sandesundsveien skola, en central skola mitt i Sarpsborg med cirka 500 elever och 45 olika nationaliteter.
Alla skolor ska ha tillräcklig ekonomi för att anställa de lärare de behöver.
Eller kanske de tycker att en annan typ av kompetens är viktigare. Kanske de behöver miljöarbetare eller skolbibliotekarier eller andra i teamet kring eleven.
