Statsminister Petteri Orpo sade att den finländska regeringen noggrant övervakar situationen i Iran-kriget och analyserar dess effekter på Finland. Orpo uppgav att regeringen bedömer om den har verktyg för att hjälpa hushåll och företag att hantera situationen. Han beskrev läget som mycket svårt eftersom kriget orsakar enorma pristryck på energi, vilket redan syns vid bensin- och dieselpumparna. Orpo sade att stigande bränslepriser med en liten fördröjning kommer att påverka andra priser, såsom transportkostnader. Regeringen tar situationen på allvar och kommer att ha en grundlig diskussion om ämnet, tillade han. Orpo ville inte kommentera specifika åtgärder som bränsleskattesänkningar eller sänkning av inblandningsskyldigheten, utan sade att utredningsarbete pågår kontinuerligt. Regeringen samlas till en kvällsskola på onsdag, med agendan inkluderande Iransituationens påverkan på Finlands ekonomiska utveckling och finländare. Orpo sade att energipriserna är en 'akut' fråga och inte kan vänta på ramverkssessionen om över en månad.
I Sverige sade statsminister Ulf Kristersson att kriget har en 'påtaglig påverkan' på den svenska ekonomin. Kristersson uppgav att Sverige står inför ett värre scenario än regeringen tidigare beskrivit på grund av kriget i Iran. Detta innebär bland annat risk för högre inflation och lägre BNP-tillväxt. Olje- och gaspriserna har skjutit i höjden, även om de inte nått de mest extrema nivåerna, sade han. Regeringen kommer att presentera en extra prognos för den svenska ekonomin i början av maj. Kristersson sade att regeringen kan sänka tröskeln för när elstöd betalas ut, men kommer inte att göra det automatiskt, endast om krigets effekter hotar den svenska återhämtningen. Regeringen undersöker sätt att mildra den ekonomiska smällen av högre bränslepriser för hushåll och öka energitillförseln, tillade Kristersson.
Statlig ransonering kan inte uteslutas, men vi är inte där än.
Europa rustar för högre priser och minskade leveranser av diesel, bensin och jetbränsle. Hormuzsundet förblir stängt, vilket påverkar cirka 20% av de globala oljeflödena. Finansminister Elisabeth Svantesson sade att oljepriset är över 100 dollar per fat på torsdagen. Den totala förlusten på grund av att sundet är stängt uppskattas till 13 miljoner fat olja per dag, enligt IEA, som citeras av Svantesson. I Sverige har bensin- och dieselpriserna stigit kraftigt sedan krigsutbrottet i februari. Regeringen har redan sänkt skatten på fordonsbränsle för att minska påverkan på hushållen.
Sverige kan behöva begränsa hur mycket energi dess medborgare kan använda om leveranserna från Mellanöstern förblir störda av kriget i Iran, sade Kristersson. Regeringen undersöker potentiella begränsningar av bränsleanvändning om nödvändigt. Hittills har regeringen inte gett några konkreta uppmaningar till svenskar att minska bränsleanvändningen, men inget är uteslutet, inte ens bränsleransonering som en sista utväg. Regeringen diskuterar med ett antal länder hur fri passage genom Hormuzsundet kan säkerställas.
Vi har nu gått från huvudscenariot med begränsad påverkan till scenariot med betydande påverkan på den svenska ekonomin.
Det tyska flygbolaget Lufthansa sade att det skulle ställa in 20 000 kortdistansflygningar från sin europeiska sommartidtabell för att spara bränsle. Finlands Finnair varnade för bränsletillgång om konflikten förlängs. Regeringen har bjudit in olika parter, såsom SAS och Lantbrukarnas Riksförbund, för att få deras synpunkter på störningar i råvaruflöden.
Den kraftiga ökningen av energipriser riskerar att ytterligare urholka stödet för den svenska regeringen fem månader före ett riksdagsval. Kristerssons koalition ligger för närvarande efter oppositionen i opinionsmätningar med cirka sex procentenheter. Ekonomisk tillväxt förväntas fortfarande accelerera till 2,8% i år från 1,5% förra året. Arbetslösheten är fortfarande högre än de flesta europeiska motsvarigheter på cirka 8,5%.
Vi planerar ingen ransonering för närvarande, men vi är förberedda på att det kan hända. Vi meddelar i god tid.
Det finns olika syn på den ekonomiska utsikten. Riksbanken varnar för att kriget och energikrisen riskerar att leda till stagflation. National Institute of Economic Research håller dock inte med Kristersson och behåller sin prognos från en månad sedan, som indikerade att återhämtningen för den svenska ekonomin fortsätter trots kriget.
Orpo hoppas att konflikten i Iran avslutas så snart som möjligt och att USA förstår att en utdragen konflikt allvarligt kommer att påverka den globala ekonomin, vilket inte ligger i deras intresse.
Många osäkerheter kvarstår. Det är oklart vilka specifika åtgärder den finländska regeringen kommer att genomföra för att hjälpa hushåll och företag. Huruvida Sverige faktiskt kommer att införa bränsleransonering och under vilka villkor är ännu inte bestämt. Varaktigheten av stängningen av Hormuzsundet och diplomatiska ansträngningar för att återöppna det är okända. Den exakta ekonomiska prognosen för Sverige är omtvistad mellan regeringen och National Institute of Economic Research. Hur energikrisen kommer att påverka det kommande svenska riksdagsvalet återstår att se.