Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm står inför en kritisk brist på frysförvaringskapacitet som hotar decennier av miljöforskning, enligt en rapport från SVT. Museet har enligt uppgift slut på frysförvaringsutrymme för sin samling av frysta miljöprover och forskningsmaterial insamlade under mer än 60 år.
Biologen Ludvig Palmheden från museet förklarade samlingens betydelse: 'De är användbara genom att vi kan se när miljögifter börjar dyka upp i naturen och när de ökar.' De frysta proverna, insamlade från både Sverige och världen över, används för att övervaka miljöföroreningar som också kan påverka människors hälsa.
De är användbara genom att vi kan se när miljögifter börjar dyka upp i naturen och när de ökar.
För närvarande hyr museet en fryskontainer placerad på gården som förväntas räcka i ytterligare ett år. Institutionen behöver 14 miljoner svenska kronor (cirka 1,3 miljoner dollar) för att bygga ett nytt fryshus som skulle ge förvaring för de kommande 20 åren. Utan statliga medel eller donatorer kan unik forskning få vänta eller försvinna helt, enligt museet.
Palmheden beskrev situationen som kritisk: 'Det finns verkligen inget alternativ, det är lite av en vändpunkt just nu.' Museets samling representerar ett av Sveriges längst pågående miljöövervakningsprogram och ger avgörande data om föroreningsutveckling över tid.
Det finns verkligen inget alternativ, det är lite av en vändpunkt just nu.