International Energy Agency har varnat för att energikrisen kan förvärras på grund av kriget i Iran, där IEA-chefen Fatih Birol konstaterar att situationen i april ser mörkare ut än i mars. Enligt forskning från flera källor har konflikten rubbat de globala finans- och energimarknaderna och väckt farhågor om en global ekonomisk kris eller recession. Oljepriserna har stigit kraftigt, med Brent-olja på 106 dollar per fat en måndagsmorgon efter konfliktens utbrott, en ökning med över 40% från 72 dollar per fat den 27 februari. Birol betonade på en presskonferens att ju längre avbrottet varar, desto allvarligare blir problemet, och framhöll omedelbara marknadseffekter.
Iranska attacker har allvarligt stört de globala energiflödena, där forskning visar att Iran avfyrat ballistiska robotar mot Israel, amerikanska militärbaser, oljedepåer och infrastruktur över hela Gulfregionen. Iranska attacker på fartyg i Hormuzsundet har dramatiskt minskat trafiken genom sundet, som cirka 20% av de globala olje- och gasleveranserna passerar, enligt flera källor. Hormuzsundet stängdes den 4 mars 2026, vilket fick Brent-oljan att stiga över 120 dollar per fat och QatarEnergy att förklara force majeure för alla exportleveranser. Denna stängning har lett till den största leveransstörningen i den globala oljemarknadens historia, enligt International Energy Agency.
Produktionsförluster har varit allvarliga, där oljeproduktionen i Kuwait, Irak, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten sjunkit med 6,7 miljoner fat per dag fram till den 10 mars och med minst 10 miljoner fat per dag från den 12 mars, enligt forskning. Den nuvarande krisen innebär en förlust på 11 miljoner fat olja per dag och cirka 140 miljarder kubikmeter gas, enligt IEA-chefen Fatih Birol. Som svar frigjorde IEA 400 miljoner fat olja från strategiska reserver den 11 mars, den största nödåtgärden i dess historia, enligt rapporter från flera källor. Minst 40 energitillgångar i Gulfregionen har skadats allvarligt eller mycket allvarligt, enligt Birol.
Situationen i april ser mörkare ut än den var i mars.
Asiens energiberoende har blivit skarpt exponerat, där cirka 84% av råoljan och 83% av LNG som passerade Hormuzsundet 2024 var på väg till Asien, enligt US Energy Information Administration. Kina, Indien, Japan och Sydkorea stod för nästan 70% av oljeleveranserna genom sundet, med cirka 15% till resten av Asien, enligt samma källa. LNG-priserna har stigit med nästan 60% sedan krigets början, enligt analytikern Muyu Xu, och QatarEnergy avbröt sin LNG-produktion efter en iransk drönarattack den 2 mars, enligt forskning.
Historisk sett ekar effekten av 1970-talets energikris genom leveransbrist, inflation och risker för stagflation och recession, enligt forskning. Fatih Birol, IEA-chef, konstaterade att den globala energikrisen motsvarar den kombinerade kraften av 1970-talets oljechocker och Rysslands invasion av Ukraina, vilket understryker dess omfattning.
Oljeprisvolatiliteten har präglats av motstridiga prognoser, med Brent-olja på 106 dollar per fat en måndagsmorgon efter konfliktens utbrott, men som steg över 120 dollar per fat efter att Hormuzsundet stängdes den 4 mars 2026. En rapport från Capital Economics antyder att oljepriserna kan sjunka till 65 dollar per fat vid årets slut om konflikten är kortvarig, eller stiga till cirka 130 dollar per fat under andra kvartalet om den varar längre. Analytiker tror att en israelisk attack på iranska oljeexportanläggningar kan få oljan att stiga nästan 40%, tillbaka mot 100 dollar per fat, vilket potentiellt kan tända inflation och utesluta räntesänkningar.
Ju längre avbrottet varar, desto allvarligare blir problemet.
Amerikanskt politiskt engagemang har varit motstridigt, där forskning visar att USA:s president Joe Biden diskuterade militära attacker mot Irans oljeexportanläggningar med Israel, vilket fick råoljepriserna att stiga 5% initialt och 8% vid veckans slut. Biden varnade senare Israel för att attackera iranska oljeanläggningar och beordrade det att hitta 'andra alternativ', enligt flera källor. I kontrast till detta anger andra rapporter att USA:s president Donald Trump gav Iran 48 timmar på sig att öppna Hormuzsundet och varnade för förstörelse av dess energiinrastruktur.
Iranska svar har belyst infrastruktursårbarheter, där Irans oljeminister Mohsen Paknejad konstaterade att de inte är rädda för att fiender tänder en kris efter ett besök på Irans huvudoljeexportterminal på Kharg Island. Iran producerar cirka 3% av den globala oljeproduktionen och exporten har nått fleråriga höjder, där största delen av oljan går till Kina, enligt forskning. Irans armé sade att den skulle rikta in sig på energi- och avsaltningsinfrastruktur som tillhör USA och regimen i regionen som svar på Trumps hot.
Bredare ekonomiska konsekvenser inkluderar att räntesänkningar förväntas skjutas upp eller ökas på grund av högre inflation, enligt forskning, och aktiemarknaderna sjönk globalt med en global obligationsmarknadsutspelning.
Vi är inte rädda för att fiänder ska tända en kris.
En regional humanitär kris har uppstått, där ett 'livsmedelsleveransnödläge' inträffade i Gulf Cooperation Council-länder, där 70% av livsmedelsimporten störts fram till mitten av mars, vilket orsakade prisökningar på 40–120%, enligt forskning. Iranska attacker på avsaltningsanläggningar hotade dricksvattnet i Kuwait och Qatar, och den regionala flygsektorn, inklusive Emirates och Qatar Airways, stod inför en nära total upphörande på grund av luftrumsstängningar.
Skadebedömningen är ofullständig, där minst 40 energitillgångar i Gulfregionen skadats allvarligt eller mycket allvarligt, enligt IEA-chefen Fatih Birol.
Sjöfartsstörningar har skapat osäkerhet för leveranser i april, där IEA-chefen Fatih Birol noterade att leveranserna i mars bestod av varor som lastades innan konflikten bröt ut. Enligt Birol har inget nytt lastats i Persiska viken hittills i april.
Geopolitisk image och regional stabilitet har skakats, där Middle East Council on Global Affairs rapporterade att kriget har skadat Gulfens image som en säker destination för expatriater, invandrare och turister.
Potentiella diplomatiska och militära utvecklingar inkluderar att Japan sade att det kunde överväga att utplacera sin militär för minröjningsinsatser om ett eldupphör uppnåddes.