Kriget i Mellanöstern vänder upp och ner på liv och försörjning i regionen och bortom, vilket fördunklar utsikterna för många ekonomier som återhämtar sig från tidigare kriser. Osäkerhet kring inflation, räntor och ekonomin driver många investerare tillbaka till dollarn, vilket vänder tidigare förväntningar upp och ner. Denna förändring följer en period 2025 då förväntningar på sänkta amerikanska räntor och oro för USA:s kreditvärdighet väsentligt försvagade dollarn, medan den svenska kronan blev en av årets stora valutavinster på grund av allmän optimism kring den svenska ekonomin. Sedan årets botten på 8,77 i slutet av januari har växelkursen vänt till 9,45 – den starkaste nivån sedan december 2025.
Energi är den huvudsakliga överföringskanalen för den ekonomiska påverkan, med den de facto stängningen av Hormuzsundet och skador på regional infrastruktur som orsakar den största störningen på den globala oljemarknaden i historien, enligt Internationella energiorganet. Energileveranser från Mellanöstern har stått stilla efter Irans hot om att attackera fartyg i den kritiska handelsleden som vedergällning mot amerikansk-israeliska attacker. Oljepriser har vid tillfällen skjutit i höjden till nära 120 dollar (90 pund) per fat på grund av attacker på sjöfart och energinfrastruktur samt den effektiva stängningen av sundet. Cirka 25 till 30 procent av global olja och 20 procent av flytande naturgas passerar genom Hormuzsundet, vilket matar efterfrågan i Asien och delar av Europa.
Chocken från Mellanösternkonflikten är global men asymmetrisk, med energiimportörer, fattigare länder och de med små buffertar mer utsatta än exportörer, rikare länder och de med stora reserver. Stora energiimportörer i Asien och Europa bär tyngsta bördan av högre bränsle- och insatskostnader på grund av störningar i Hormuzsundet. Ekonomier som är starkt beroende av oljeimport i Afrika och Asien finner det allt svårare att få tillgång till försörjningar, även till uppblåsta priser. Låginkomstländer är särskilt utsatta för livsmedelsotrygghet och kan behöva mer externt stöd, vilket har minskat.
Centralbanker höll räntorna oförändrade denna vecka, som förväntat, vilket belyser allvaret i Mellanösternkonflikten som har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Bank of Englands penningpolitiska kommitté röstade enhälligt för att hålla räntan oförändrad på 3,75 procent, baserat på osäkerhet över konfliktens längd och potentiell påverkan på energipriser. Europeiska centralbanken höll räntorna på 2 procent, med ett stopp som länge förväntats. Besluten från centralbankerna signalerar att osäkerhet och inflationsrisker har ökat, främst på grund av den oljedrivna energichocken.
Blockaden har lett till en global oljebrist, som hårt drabbar Asienländer som är beroende av Persiska viken, med Filippinerna som infört fyradagars arbetsveckor för att spara bränsle och Indonesien som söker sätt att undvika att bränna igenom reserver som räcker i bara veckor. Kina, världens största köpare av olja, känner på pressen men befinner sig i en bättre position än grannländer på grund av år av statskonst som förberett för en global energikris. Kina använder uppskattningsvis 15 till 16 miljoner fat olja dagligen, främst för transporter, med mycket som kommer utifrån, enligt marknadsanalytiker. Länder i Persiska viken är en viktig källa till olja för Kina, med Saudiarabien och Iran som står för över 10 procent av importen var, enligt USA:s energimyndighet.
Norra Kina drivs främst av inhemskt producerad olja och pipelineimport från Ryssland, som inte störs av Mellanösternkriget. Rysk olja står för nästan en femtedel av Kinas energiimport, vilket gör Moskva till dess största oljeförsörjare trots sanktioner. Kol är den dominerande kraftkällan för större delen av Kinas el, med Kina som världens största kolproducent som står för över hälften av global produktion. Olja och gas står för drygt en fjärdedel av Kinas totala energiförbrukning.
Trots att dollarn nyligen presterat sitt bästa kvartal sedan slutet av 2024, kvarstår strukturella frågetecken. IMF:s senaste data visar en gradvis minskning av dollarns andel i världens centralbanksreserver, med euron och yuanen som de främsta utmanarna. Analytiker varnar, enligt Lifefinance, att dollarn fortfarande står inför nedåtgående tryck på lång sikt.
Valutamarknaderna väger olika scenarier. Om förhoppningar om avspänning i Mellanöstern realiseras, förväntas den amerikanska valutan snabbt förlora. I ett sådant scenario kan gårdagens förlorare, som euron, kronan och aktier, återigen bli vinnare medan dollarn och oljepriserna faller, enligt Reuters. Marknaderna börjar räkna med ett långvarigt konfliktscenario som i Ukraina, men rykten om förhandlingar har fått investerare att gravitera mot ett kort konfliktscenario, med EUR/USD som noterar sin bästa dagliga rally på en månad. Om Mellanösternkonflikten slutar snabbt som 2025 kan EUR/USD-paret snabbt återhämta förluster; om den drar ut som i Ukraina kommer den amerikanska dollarn att stärkas.
Ett långvarigt konfliktscenario innebär fortsatt rally i oljepriser, accelererad global inflation och saktad ekonomisk tillväxt, liknande 2022, med USD-index som steg med 6 procent från starten av Ukraina-konflikten till årets slut. Långvarig eskalering kan få energiprisspikar att spilla över i kärnekonomiska indikatorer som inflation, räntor, handelsbalanser och BNP-tillväxt, vilket spårar ur finans- och penningpolitiska mål.
Den amerikanska ekonomiska utsikten förblir en faktor. Vanguard förväntar sig det värsta scenariot, med Fed som endast lättar penningpolitiken en gång, på grund av en stabil amerikansk arbetsmarknad och ekonomi som kan accelerera under skattesänkningar. ADP:s tillväxt i privat sektors sysselsättning i februari på 63 000, den bästa sedan juli, bekräftar Vanguards syn på en stark amerikansk ekonomi. Högsta domstolen som kräver att den amerikanska regeringen återbetalar 130 miljarder dollar i tullar är positivt för den amerikanska ekonomin, vilket fungerar som en ny finanspolitisk stimulans. Högre än förväntad tillväxt i den amerikanska tjänstesektorn i februari visar att den amerikanska ekonomin är i god form.
Fortsatt krig stärker inte automatiskt dollarn, med en annan risk som uppstår i öster där Japans valuta snabbt tappat fotfäste. Situationen hotar carry-trades mellan Japans yen och den amerikanska dollarn. Om japanerna tvingas stödköpa sin valuta kan det leda till tryck på den amerikanska valutan, liknande vad som sågs 2024. Då kan krashen bli ett faktum på grund av det ekonomiska trycket som kriget i Iran innebär för Japan.
Stress uppstår på privata kreditmarknader. Blue Owl Capital, en av de största aktörerna inom privat kredit, har förlorat 40 procent av sitt marknadsvärde i år efter att investerare har begärt uttag från företagets fonder i allt snabbare takt. Företaget avslöjade på torsdagen att uttagsbegäran sköt i höjden under det senaste kvartalet.
Den svenska kronans senaste styrka kontrasterar med dollarns tidigare nedgång 2025. Förväntningar på sänkta räntor i USA och oro för USA:s kreditvärdighet och ekonomiska styrka sänkte dollarn väsentligt under 2025. Den svenska kronan blev en av årets stora valutavinster på grund av allmän optimism kring den svenska ekonomin. Sedan årets botten på 8,77 i slutet av januari har växelkursen vänt till 9,45 – den starkaste nivån sedan december 2025.
Viktiga okända faktorer kvarstår. Konfliktens längd, omfattningen av störningar i Hormuzsundet och avbrott på viktig energinfrastruktur i Persiska viken förblir viktiga okända faktorer. Iran förhandlar med Oman om att öppna sundet som begränsar världens tillgång till viktiga resurser, men framgången och tidpunkten för dessa förhandlingar är oklara. Om konflikten i Iran slutar är det troligt att värderingen faller och andra tillgångsklasser som var starka före kriget återfår en del av sin fördel. Marknaderna förväntar sig två omgångar av penningpolitisk expansion från Federal Reserve fram till slutet av 2026, vilket skiftar förväntningar från juni till juli, vilket antyder att konflikten kommer att lösas, men hur centralbanker kommer att anpassa sig om konflikten förlängs förblir osäkert.
Kriget har orsakat allvarliga störningar för de mest direkt drabbade ländernas ekonomier, inklusive skador på infrastruktur och industrier som kan bli långvariga, vilket negativt påverkar deras kortsiktiga tillväxtutsikter. För bränsleimporterande ekonomier är effekten av energistörningen som en stor, plötslig skatt på inkomst. Delar av Mellanöstern, Afrika, Asien-Stillahavsregionen och Latinamerika står inför högre livsmedels- och gödselpriser och snävare finansiella villkor på grund av konflikten.
Återstående osäkerheter inkluderar oljetransitberäkningar och energimarknadens sårbarheter. Energipriser, försörjningskedjor och finansiella marknader är de huvudsakliga överföringskanalerna för den ekonomiska påverkan av Mellanösternkonflikten, med regionala effekter som varierar avsevärt. Energiimporterande ekonomier i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika känner på pressen från högre importräkningar på toppen av begränsat finansutrymme. Långvarig eskalering kan få energiprisspikar att spilla över i kärnekonomiska indikatorer som inflation, räntor, handelsbalanser och BNP-tillväxt, vilket spårar ur finans- och penningpolitiska mål.