Konflikten har orsakat den största leveransstörningen i den globala oljemarknadens historia, enligt Internationella energirådet. Cirka 25 till 30 procent av global olja och 20 procent av flytande naturgas passerar genom Hormuzsundet, enligt forskning från sex källor. Iranska attacker mot fartyg som passerar sundet har dramatiskt minskat trafiken i kanalen, genom vilken cirka 20 procent av globala olje- och gasleveranser transporteras, enligt samma forskning. På torsdagen attackerade Iran bränsletankers i irakiska vatten, tillade forskningen. Cirka 84 procent av råoljan och 83 procent av LNG som passerade Hormuzsundet 2024 var på väg till Asien, enligt USA:s energimyndighet. Kina, Indien, Japan och Sydkorea stod för nästan 70 procent av oljetransporterna genom sundet, uppgav myndigheten.
Efter stängningen av Hormuzsundet den 4 mars 2026 strandades olje- och LNG-exporten, vilket fick Brentolja att stiga över 120 dollar per fat och tvingade QatarEnergy att förklara force majeure på all export, enligt forskning från sex källor. Oljeproduktionen i Kuwait, Irak, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten minskade sammantaget med 6,7 miljoner fat per dag den 10 mars och med minst 10 miljoner fat per dag från och med den 12 mars, enligt forskningen. Brentolja prissattes till 106 dollar per fat på måndagsmorgonen, en ökning med över 40 procent från 72 dollar per fat den 27 februari, enligt samma forskning. Priserna på flytande naturgas (LNG) har stigit med nästan 60 procent sedan krigets början, enligt Muyu Xu, senior råoljeanalytiker på Kpler. Den 2 mars suspenderade QatarEnergy sin LNG-produktion efter en iransk drönarattack, rapporterade forskning från sex källor.
Om konflikten blir kortvarig skulle olje- och LNG-priserna falla kraftigt tillbaka, med Brentolja som når 65 dollar per fat vid årets slut, enligt en rapport från Capital Economics. Vid ett längre krig skulle oljepriserna stiga ytterligare till cirka 130 dollar per fat under andra kvartalet, enligt rapporten. Effekten påminner om energikrisen på 1970-talet genom akuta leveransbrister, valutafluktuationer, inflation och ökade risker för stagflation och recession, enligt forskning från sex källor. Kriget skulle kunna forma den globala ekonomin på olika sätt, alla ledande till högre priser och långsammare tillväxt, tillade forskningen.
Kriget har orsakat en systemisk kollaps av Gulfstaternas samarbetsråds ekonomiska modell, enligt forskning från sex källor. Arabländerna vid Persiska viken och Iran är beroende av Hormuzsundet för energi- och livsmedelsimport; endast Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har alternativa rutter, enligt forskningen. Den marina blockaden utlöste en samtidig 'livsmedelsförsörjningskris' i Gulfstaternas samarbetsråds länder, som är beroende av sundet för över 80 procent av sitt kaloriintag; i mitten av mars var 70 procent av livsmedelsimporten störd, vilket tvingade återförsäljare att flyga in basvaror, vilket resulterade i en prishöjning på 40–120 procent, enligt forskningen. Iranska attacker mot avsaltningsanläggningar – källan till 99 procent av dricksvattnet i Kuwait och Qatar – har flyttat krisen från finansiell åtstramning till rädsla för en humanitär kris, enligt forskningen. Den regionala flygsektorn, inklusive Emirates och Qatar Airways, stod inför ett nästan totalt driftstopp på grund av multilaterala luftrumsstängningar, enligt forskningen.
Stora energiimportörer i Asien och Europa bär den tyngsta bördan av högre bränsle- och insatskostnader på grund av konflikten, enligt forskning från sex källor. Ekonomier som är starkt beroende av oljeimport i Afrika och Asien har allt svårare att få tillgång till leveranser till uppblåsta priser, enligt forskningen. Delar av Mellanöstern, Afrika, Asien-Stillahavsregionen och Latinamerika möter ytterligare påfrestningar från högre livsmedels- och gödselpriser samt stramare finansiella förhållanden, tillade forskningen. Låginkomstländer löper särskilt stor risk för livsmedelsosäkerhet och kan behöva mer externt stöd, enligt forskningen. Räntesänkningar förväntades skjutas upp eller ökas på grund av högre inflation orsakad av leveransbrister och spekulation, enligt forskningen. Aktiemarknaderna föll globalt och det skedde en global utförsäljning av obligationsmarknaden, enligt forskningen.
Analytiker har noterat en djupgående förändring i regionens långsiktiga ekonomiska berättelse; Deutsche Welle rapporterade att Gulfstaterna sannolikt inte kommer att upprätthålla höga investeringsnivåer under eller efter kriget. Konflikten har beskrivits som 'slutet på berättelsen' att Gulfen är en permanent säker destination för utlänningar, invandrare och turister, enligt Middle East Council on Global Affairs. Kriget har utlöst en andra stor energikris på fem år, enligt forskning från sex källor.
Sedan de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran inleddes den 28 februari har Teheran avfyrat ballistiska missiler mot Israel, amerikanska militärbaser, oljedepåer och annan infrastruktur i hela Gulfregionen, enligt forskning från sex källor. På torsdagen attackerade Iran bränsletankers i irakiska vatten, enligt forskningen. Den 2 mars suspenderade QatarEnergy sin LNG-produktion efter en iransk drönarattack, tillade forskningen.
Internationella energirådet beskrev 2026 års Iran-krig och stängningen av Hormuzsundet som den största leveransstörningen i den globala oljemarknadens historia. Kriget skulle kunna forma den globala ekonomin på olika sätt, alla ledande till högre priser och långsammare tillväxt, enligt forskning från sex källor. Effekten påminner om energikrisen på 1970-talet genom akuta leveransbrister, valutafluktuationer, inflation och ökade risker för stagflation och recession, enligt forskningen.
Låginkomstländer löper särskilt stor risk för livsmedelsosäkerhet och kan behöva mer externt stöd, enligt forskning från sex källor. Ekonomier som är starkt beroende av oljeimport i Afrika och Asien har allt svårare att få tillgång till leveranser till uppblåsta priser, enligt forskningen. Delar av Mellanöstern, Afrika, Asien-Stillahavsregionen och Latinamerika möter ytterligare påfrestningar från högre livsmedels- och gödselpriser samt stramare finansiella förhållanden, tillade forskningen.
Den nuvarande statusen för Hormuzsundet – om det är helt stängt eller delvis operativt – är fortfarande oklar. Omfattningen av skadorna på avsaltningsanläggningar i Kuwait och Qatar, och vilket humanitärt bistånd som mobiliseras, har inte bekräftats. Specifika diplomatiska ansträngningar som pågår för att minska konflikten är inte offentligt kända.
Globala centralbankers samordning som svar på den ekonomiska krisen är osäker, även om räntesänkningar förväntades skjutas upp eller ökas på grund av högre inflation orsakad av leveransbrister och spekulation, enligt forskning från sex källor.