Händelsen inträffade klockan cirka 22:30 på fredagen vid de tidigare bottenplanskontoren för Jewish Futures i Hendon, som har utbildnings- och kulturella kopplingar till Israel. Enligt Metropolitan Police närmade sig en man en rad butiker med en plastpåse som innehöll tre flaskor fyllda med vätska, placerade påsen bredvid byggnaden och tände på innehållet, men flaskorna fattade inte fullt eld och mannen flydde från platsen. Attacken resulterade endast i mindre skador på butiksfasaden, utan rapporterade skador.
Commander Helen Flanagan från Counter Terrorism Policing London uppgav att även om branden för närvarande inte kopplas till andra senare incidenter i nordvästra London, leder antiterrorpoliserna utredningen. Gruppen som tar på sig ansvaret, Harakat Ashab al-Yamin al-Islamia (HAYI), bekräftade sitt deltagande i attacken på Telegram. Detta är den femte incidenten som tillskrivs HAYI på mindre än fyra veckor.
Det är ingen som känner till den här gruppen sedan tidigare. Jag har själv pratat med flera ledande forskare i USA och ingen har hört talas om den förrän nu.
Gruppen har tagit på sig ansvaret för ytterligare tre incidenter över hela Storbritannien under den senaste veckan, inklusive ett misslyckat brandbombsförsök mot en synagoga i Finchley och en brandattack mot studiorna för Iran International. HAYI hävdar också att de riktade in sig på den israeliska ambassaden i Kensington med drönare som påstås bära radioaktivt material. Terrorismforskaren Hans Brun berättade för stora medier att mycket tyder på att organisationen kan vara en konstruktion med kopplingar till Iran.
Enligt TV4 Nyheterna beskrev Hans Brun att gruppen saknar en historik, vilket gör honom misstänksam. Han beskrev det som en del av Irans långsiktiga strategi att använda andra medel än regelbunden militärt våld. Enligt TV4 Nyheterna beskrev Hans Brun att mycket talar för att detta är en front och ett sätt för Iran att diskret trycka tillbaka.
Ofta har terrorgrupper en historik och de dyker inte bara upp så här i tomma intet utan det finns ofta ett sammanhang som de utgår ifrån.
Syftet är, enligt Brun, att höja kostnaderna för motståndaren. Om gruppen existerar i praktiken är mindre viktigt än vad den används för, hävdar han. Genom att använda ombud kan Iran samtidigt undvika att pekas ut direkt.
Väldigt mycket talar för att det här är en front och att det här är ett sätt för Iran att lite diskret trycka till och påminna om att de har möjlighet att skada västvärlden på många olika sätt.
Iran kan aldrig besegra USA militärt eftersom USA är en supermakt. Däremot kan de använda andra metoder, det som vi kallar för asymmetriska metoder.
Det är ett sätt att orsaka politiska och ekonomiska skador som motståndaren inte kan hantera.
Iran kan hela tiden två sina händer och officiellt säga att de inte har någonting med det här att göra. Då får man det här politiska fikonlövet som man kan gömma sig bakom.