En lagändring som trädde i kraft i april 2024 kräver att kvinnojourer ska ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Regeringen har uppgett att syftet med lagändringen var att stoppa oseriösa aktörer och öka kvaliteten i sektorn. Enligt en officiell källa har konsekvensen dock också blivit att ideella jourer drabbas, vilket belyser de bredare effekterna av regeländringen.
Sedan lagändringen har 20 jourer inom kvinnojoursorganisationen Roks och ytterligare 17 inom Unizon stängts, enligt officiella källor. Stora medier rapporterar på liknande sätt att 37 kvinnojourer har tvingats stänga sedan lagändringen för två år sedan, vilket understryker omfattningen av stängningarna i sektorn.
Preliminära siffror från IVO visar att andelen ideella skyddade boenden är lägre bland de verksamheter som hittills fått tillstånd, enligt stora medier. Av cirka 76 verksamheter är 33 ideella och 43 privata, baserat på samma rapporter, vilket tyder på en trend mot privata verksamheter i tillståndsutdelningen.
De nya kraven riskerar att göra det svårare för våldsutsatta kvinnor att söka hjälp, enligt Roks, som rapporterats av stora medier, vilket väcker larm om potentiella hinder för kritiska stödtjänster.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har hävdat att samma krav måste gälla för alla skyddade boenden, oavsett om de drivs ideellt eller privat, enligt stora medier. Regeringen har uppgett att syftet är att säkerställa att våldsutsatta kvinnor får stöd av samma kvalitet, med betoning på en enhetlig standard i alla jourer.
Verksamheter som vill uppfylla de nya kraven kan ansöka om statligt stöd, enligt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, vilket erbjuder en potentiell väg för jourer att följa regelverket.
Det pågår en utredning från Statskontoret, enligt stora medier. Utredningen från Statskontoret kommer att delvis redovisas den 29 maj 2026 och avslutas i december 2027, baserat på samma rapporter, vilket indikerar en långsiktig granskningsprocess.
Hur många kvinnojourer som har ansökt om tillstånd från IVO och hur många som har beviljats eller avslagits är okänt, eftersom officiell statistik inte är fullt tillgänglig.
De specifika kriterier som IVO använde för att avslå jourer och hur många andra jourer som mötte liknande avslag är inte detaljerade i offentliga rapporter.
Detaljerna om det statliga stöd som jourer kan ansöka om, och hur många som framgångsrikt har fått det, har inte offentliggjorts i stor utsträckning.
Vilka preliminära resultat eller rekommendationer som förväntas från Statskontorets utredning innan dess slutrapport 2027 är ytterligare en okändhet, eftersom myndigheten inte har släppt tidiga insikter.