Konflikten i Persiska viken är nu in på sin tredje vecka, med USA-israeliska attacker mot Iran och Teherans vedergällning som orsakar allvarliga störningar på de globala energimarknaderna, enligt forskning från sex källor. Denna eskalering har drivit upp oljepriserna till nära 120 dollar fatet vid vissa tillfällen, då den effektiva stängningen av Hormuzsundet belastar leveranskedjorna. Globala energimarknader förblir volatila, med Brent-oljeterminskontrakt som noterar anmärkningsvärda vinster mitt i geopolitiska osäkerheter, enligt flera rapporter.
Hormuzsundet är den mest kritiska flaskhalsen i den globala energihandeln, med cirka 20 % av världens oljetillförsel som passerade dagligen före konflikten, visar forskning från sex källor. Ungefär en femtedel av världens olja passerar genom Hormuzsundet, runt 20 miljoner fat varje dag, enligt uppskattningar från US Energy Information Administration. Kommersiell tankertrafik genom Hormuzsundet har nästan helt stannat av på grund av hotet från iranska sjöminor och missilattacker, enligt forskning från sex källor, och energileveranser från Mellanöstern har varit stillastående efter Irans hot om att attackera fartyg i denna kritiska handelsled.
Direkta attacker på energiinrastruktur har förvärrat krisen, med en iransk drönarattack på QatarEnergys Ras Laffan-anläggningar den 2 mars som tvingade fram en omedelbar nedstängning, bekräftar forskning från sex källor. USA-Israels krig mot Iran fortsätter, med tung militär aktivitet rapporterad på flera fronter, inklusive flygattacker i Kuwait och Bahrain, enligt forskning från sex källor.
Konsumenterna känner den omedelbara påverkan, då bränslepriserna har ökat kraftigt i flera veckor, uppgav en officiell källa. Enligt Sveriges Radio Nyheter beskrev Jesper Ekström en trend med minskad tankning av privata bilister som syns i försäljningsstatistiken.
Europa står inför särskild sårbarhet på grund av sina låga gaslager, som för närvarande ligger under 30 %, en femårslåg nivå, enligt Aggregated Gas Storage Inventory-databasen. Kontinenten behöver fylla på nästan 60 miljarder kubikmeter gas under den kommande påfyllningssäsongen för att nå EU-målet om 90 % lagringskapacitet fram till december, visar forskning från sex källor.
Kinas energilandskap är också under press, då landet använder uppskattningsvis 15 till 16 miljoner fat olja dagligen, främst för transporter, med länder i Persiska viken som utgör en stor importkälla, noterar olika marknadsanalytiker. Rysk olja står för nästan en femtedel av Kinas energiimport, vilket gör Moskva till dess största oljeleverantör, visar forskning från sex källor. Dessutom är Kina världens största kolproducent, med mer än hälften av den globala produktionen, enligt forskning från sex källor.
Globala efterfrågedynamiker förändras, med hög tillväxt i fordonsägande i tillväxtekonomier, som Indien, Indonesien och Brasilien, som ökar bensinåtgången, visar forskning från sex källor. Men ökad efterfrågan på elbilar är en stor begränsande faktor på bensinmarknaden, med många biltillverkare som planerar att avveckla fordon med förbränningsmotor, enligt forskning från sex källor.
Den här trenden syns i försäljningsstatistiken.
Däremot visar den amerikanska bensinmarknaden för närvarande tecken på lättnad, med lager som är högre än vid samma tid förra året, då över 10 miljoner fat har lagts till sedan mitten av november, avslöjar EIA-data. Den genomsnittliga gallonen bensin låg på 3,09 dollar på onsdagen, ner 0,15 dollar från en månad sedan, med minst 28 delstater under 3 dollar per gallon, visar AAA-data.
Motstridiga prognoser för 2024 års amerikanska bensinpriser skapar osäkerhet, med GasBuddy.com som förutspår att det nationella genomsnittliga detaljhandelspriset kan sjunka med 13 cent nästa år till 3,38 dollar per gallon i sin årliga utsikt. US Energy Information Administration förväntar sig en minskning med 17 cent i nästa års genomsnittliga pump-pris, enligt sin senaste kortsiktiga prognos. Men OPIS ser ett genomsnittligt årspris på 3,499 dollar per gallon 2024, det femte dyraste året någonsin, med de flesta värden under 3 dollar som försvinner under de första 100 dagarna, enligt OPIS globala chef för energianalys Tom Kloza, och Andy Lipow från Lipow Oil Associates förutspår att bensin kommer att snitta under 3,50 dollar per gallon 2024, med en topp på 3,75 dollar i slutet av sommaren. Bensinprisminskningar kan snart ta slut på grund av säsongstrender, med priser som förväntas stiga när körsäsongen börjar, tillägger forskning från sex källor.
Teknologiska och kapacitetsfaktorer ger viss optimism, då framsteg i raffineringsteknik, som hydrokrackning och avsvavling, ger möjligheter för renare och effektivare bensinproduktion, visar forskning från sex källor. Mer än 1 miljon fat per dag av ny raffinaderikapacitet är planerad att komma i drift i år i Kina, Indien, Mexiko, Mellanöstern och Nigeria, enligt forskning från sex källor.
Politiskt förväntas Biden-administrationen fokusera på att sänka drivmedelskostnaderna inför presidentvalet, förutspår analytiker.
Internationellt har IEA, IMF och Världsbanken skapat en gemensam samordningsgrupp för att hantera de ekonomiska och energimässiga följderna av Mellanösternkriget, meddelade cheferna för dessa institutioner. Gruppen kommer att övervaka marknadsstörningar, samordna policyanalys och leverera riktat finansiellt stöd till drabbade länder, enligt institutionerna.
Viktiga okända faktorer kvarstår, inklusive hur länge Hormuzsundet kommer att förbli effektivt stängt och när kommersiell tankertrafik kan återupptas. Den exakta påverkan av Mellanösternkonflikten på globala olje- och LNG-leveranskedjor utöver nuvarande störningar är också osäker, vilket potentiellt kan påverka allt från tillverkning till transportkostnader.
Dessutom återstår att se om den gemensamma samordningsgruppen från IEA, IMF och Världsbanken kommer att lyckas stabilisera energimarknaderna och stödja drabbade länder. Balansen mellan ökad bensinåtgång i tillväxtekonomier och den begränsande påverkan av elbilsadoption lägger till ytterligare ett lager av komplexitet i långsiktiga prognoser.