En årlig klädbytardag hölls i Stockholm på söndagen, som en del av ett rikstäckande initiativ som lockade tusentals över hela landet. FN:s miljöprogram (UNEP) pekar på snabbmode som en stor bidragande orsak till miljöskador, med upp till 10 procent av världens koldioxidutsläpp. Slängda kläder fyller soptippar i utvecklingsländer och plastfibrer från billiga tyger förorenar haven.
Miljöpåverkan från snabbmode är väldokumenterad. Att producera ett par jeans kräver cirka 2 000 gallon (7 571 liter) vatten, enligt UNEP. I Sverige bidrar klädkonsumtionen till cirka 3 procent av en svensks totala utsläpp, enligt Mistra Future Fashion. Varje svensk slänger cirka 9–10 kilo kläder årligen, enligt Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen. Svenskar köper i genomsnitt cirka 25 nya klädesplagg per år, och 90 procent av plaggen i garderoben används aldrig, uppger föreningen.
Många har inte symaskiner längre, eller så vet de inte riktigt hur de ska laga det där knapphålet som gick sönder.
Sveriges klädbytarsatsning startade 2010 och har vuxit stadigt. Förra året deltog cirka 140 000 personer i 140 bytardagar och tog hem över 44 000 begagnade plagg. Evenemangen arrangeras av Naturskyddsföreningen, som samordnar lokala kretsar över hela landet.
Strävan efter återanvändning kommer i kölvattnet av ett politiskt bakslag gällande textilavfall. Svenskar förbjöds förra året att slänga kläder i hushållssoporna som en del av ett EU-initiativ för återvinning. Men förbudet fick motsatt effekt när kommunala insamlingsplatser blev överbelastade, vilket ledde till lager av oanvända textilier. Den svenska regeringen upphävde delar av regeln i oktober, vilket återigen tillåter att vissa textilier slängs med hushållsavfallet.
I fjol byttes det runt 140 klädeplagg och i år är vi nog uppe på 15, men vi får se.
Uppslutningen vid årets evenemang varierade dramatiskt. I Tingsryd var klädbytardagen ovanligt lugn med få besökare. Enligt SVT Småland uppgav Markus Mörlund, ordförande för Naturskyddsföreningen i Tingsryd, att förra året byttes cirka 140 klädesplagg, men i år uppskattades antalet till endast 15. I Luleå var det däremot lång kö i kylan utanför Porsöhallen. Enligt Kuriren beskrev Annie Lundin Strömqvist att hon stått i kö i en och en halv timme. Evenemanget i Luleå var tidigare en klädbytardag men blev i år en bytardag där de flesta föremål kan bytas. Enligt Kuriren uppgav Linda Persson att de lämnat in böcker. Totalt hade 270 personer lämnat in 3 000 föremål till bytardagen.
Evenemangens logistik syftar till att säkerställa kvalitet och säkerhet. Deltagare kan lämna upp till tio föremål och välja lika många från utbudet. Skräddare hjälpte besökare att laga kläder för att förlänga deras livslängd. Enligt The Independent – Main beskrev Meg Goldmann att många inte har symaskiner eller vet hur man lagar knapphål. Kläder från Temu och Shein accepteras inte på grund av ökad risk för kemikalier, enligt Markus Mörlund. Obytta kläder skänks till välgörenhet.
Vi märker att fler får upp ögonen för att handla second hand och byta istället för att köpa nytt.
Trots entusiasmen på vissa platser finns flera okända faktorer. Orsakerna till det låga deltagandet i Tingsryd jämfört med förra året är oklara. Det totala deltagandet i Sverige i år har inte bekräftats. Den långsiktiga effektiviteten av bytardagar för att minska den totala klädkonsumtionen och avfallet är också osäker, liksom effekten av det upphävda EU-förbudet mot textilavfall.
Jättekallt. Jag har stått här i en och en halv timme.
Mest tröjor.
Vi har lämnat in böcker.