Kinas fabriksaktivitet expanderade i mars, vilket avslutade en tvåmånaders nedgång. Det officiella tillverkningsindexet för inköpschefer (PMI) steg till 50,4 i mars från 49 i februari, enligt National Bureau of Statistics. Detta PMI-värde på 50,4 överträffade ekonomer förväntningar och var det starkaste på ett år. PMI mäts på en skala från 0 till 100, där ett värde över 50 indikerar expansion.
Denna återhämtning kommer när Kina står inför betydande ekonomiska utmaningar. En flerårig nedgång i fastighetssektorn har tyngt den ekonomiska tillväxten och försvagat den inhemska konsumtionen och investeringsbehovet. Kinesiska ledare i början av mars avslöjade ett ekonomiskt tillväxtmål på 4,5 % till 5 % för i år. Årets tillväxtmål är något lägre än målet 'cirka 5 %' förra året och det lägsta sedan 1991. Kina är världens näst största ekonomi efter USA.
Ekonomin har varit beroende av ökande export för att driva sin tillväxt, särskilt till regioner som Sydostasien och Europa. Kinas handelsöverskott nådde ett rekord på 1,2 biljoner dollar förra året trots högre amerikanska tullar. Kinas varuexport förblev motståndskraftig 2025 och blomstrade i början av 2026, vilket fungerade som en viktig tillväxtmotor. Men Kinas export till USA, dess största handelspartner, har minskat under de senaste månaderna.
De senaste officiella PMI-uppgifterna täckte en period efter att Iran-konflikten började den 28 februari. Analytiker säger att effekterna av stigande energikostnader från Iran-konflikten ännu inte har setts fullt ut. Kinas exportmotor kan möta motvind när Iran-konflikten driver upp energikostnaderna och stör leveranskedjor.
Konflikten började med amerikansk-israeliska attacker mot Iran den 28 februari. Ungefär en femtedel (20 %) av världens olja passerar normalt genom Hormuzsundet. Iran har begränsat eller blockerat leveranser genom Hormuzsundet som svar på konflikten.
Kina är särskilt sårbart som världens största oljeimportör och största köpare av olja. Kina importerar upp till cirka 1,4 miljoner fat per dag från Iran, vilket representerar 13 % av dess totala råoljeimport. Kinas tillgång till iransk olja har avskurits eller minskats på grund av konflikten, vilket skapar ett underskott på 1–1,4 miljoner fat per dag.
Kina har visserligen vissa skyddsåtgärder mot sådana energichocker. Landet har enorma oljelager och diversifierad källsökning, vilket ger kortvarigt skydd mot energichocker. Ryssland är Kinas största oljeleverantör och står för nästan en femtedel av dess energiimport.
Konfliktens skador sträcker sig bortom Iran. Viktiga olje- och gasanläggningar i Gulfstaterna, inklusive en stor LNG-produktionsbas i Qatar, har skadats. EU är beroende av energiimport, inklusive 6 % av sin LNG från Qatar via Hormuzsundet, vilket gör det sårbart för störningar.
Omedelbara prispåverkan känns redan i Europa. Italien har sett bensin- och dieselpriser stiga med minst 3 % sedan konfliktens början, med toppar på nästan +6 % för diesel. Spanien har sett en ökning med 80 % i gaspriser.
Bredare globala effekter drabbar utvecklingsländer hårt. Länder som Indonesien, Thailand, Bangladesh, Indien, Pakistan, Egypten och Vietnam har infört energibesparande åtgärder eller stått inför prisökningar på grund av konflikten. Energiexportörer är mer utsatta än exportörer för chocken från konflikten. Låginkomstländer är särskilt riskutsatta för livsmedelsosäkerhet på grund av högre livsmedels- och gödselpriser.
Det internationella samfundet har börjat svara. International Energy Agency åtagit sig att släppa 400 miljoner fat olja från nödlager för att stabilisera leveranskedjor.
För Kina innebär konflikten inflations- och efterfrågerisker för dess avgörande exportsektor. Högre global inflation kan försvaga konsumtionsbehovet för kinesiska varor. Kriget kan forma den globala ekonomin på olika sätt, men alla vägar leder till högre priser och långsammare tillväxt.
Ekonomer följer noga positiva tecken i handelsrelationerna mellan Washington och Peking. USA:s president Donald Trump förväntas träffa den kinesiske ledaren Xi Jinping i maj. Vissa analytiker säger att lägre amerikanska tullar efter ett nyligen domstolsbeslut mot Trumps omfattande globala tullar kan ge Kina ett litet lyft till export och fabriksaktivitet.
Viktiga okända faktorer kvarstår om konfliktens varaktighet och Kinas mildrande åtgärder. Det är oklart vilka specifika åtgärder kinesiska myndigheter vidtar för att mildra energibristen och skydda industriproduktionen.
Ytterligare osäkerheter omger effektiviteten av International Energy Agency:s utsläpp av 400 miljoner fat olja för att stabilisera globala leveranskedjor och resultatet av det förväntade mötet i maj mellan Trump och Xi angående handelsrelationer.