Enligt en OECD-rapport från mars 2026 har Kinas investeringar i forskning och utveckling nått paritet med USA, och mätt i köpkraft har de överträffat USA. Båda länderna har passerat tröskeln på 1 biljon US-dollar i forskningsutgifter. År 2024 gick Kina om USA i totalt antal vetenskapliga publikationer, första gången något land har brutit USA:s dominans sedan USA gick om Storbritannien 1948. Samma år tog Kina ledningen i Nature Index, med en 17-procentig fördel gentemot USA i publikationer i utvalda vetenskapliga tidskrifter. Kinesiska enheter lämnade in cirka 1,8 miljoner patentansökningar 2024, jämfört med USA:s 603 191 ansökningar.
Kina leder också inom högeffektiv forskning. År 2019 gick Kina om USA i andelen av de 1% mest citerade artiklarna, och år 2022 hade de tagit förstaplatsen globalt i mest citerade artiklar totalt. Kina leder inom publicering av mycket inflytelserika vetenskapliga studier inom materialfysik, kemi, teknik, datavetenskap och förnybar energi. De har uppnått genombrott som att ta prover från månens baksida, utveckla AI-modellen DeepSeek som är jämförbar med ChatGPT men på enklare chips, och skicka kvantkrypterade meddelanden via satellit till andra kontinenter.
Samtidigt har USA:s president Donald Trump föreslagit att nästan halvera finansieringen för federala forskningsfinansiärer som NIH och NSF för 2026, även om kongressen hittills har motsatt sig dessa nedskärningar. I Sverige har tidigare utbildningsminister Mats Persson varnat universitet för risker med att försvarshemligheter läcker vid samarbete med forskningsinstitutioner med militära kopplingar. Fyra svenska universitetsrektorer skrev en debattartikel där de argumenterade för att Sverige borde samarbeta mer vetenskapligt med Kina.