Stigande spänningar i Iran skickar chockvågor genom energi- och finansmarknaderna, vilket pressar globala flöden, inflationsförväntningar och marknadssentiment, enligt forskning från fyra källor. Irankriget har formellt börjat med amerikanska och israeliska operationer som riktar sig mot varje nivå av Irans statsmakt samtidigt: politiskt ledarskap i Teheran, kärnanläggningar i flera provinser, missilproduktion och luftförsvarsystem, IRGC-infrastruktur, hamnar, oljetillgångar, flygplatser och militärbaser. Dessa attacker var utformade för att försvaga politisk auktoritet, militär kapacitet, kärnutveckling och ekonomisk infrastruktur i ett samordnat drag, enligt samma forskning.
Överhuvudet Ali Khamenei dödades, tillsammans med försvarsministern, höga IRGC-kommandanter och kärnämnesansvariga, enligt forskning från fyra källor. Det troliga resultatet, enligt underrättelsebedömningar, är en maktkonsolidering av IRGC-hårdingar och utnämning av en ny överhuvud, möjligen inom dagar.
Irans vedergällning breddade slagfältet med missil- och drönattacker riktade mot Israel i flera vågor, som också sträckte sig till Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Jordanien, Irak, Saudiarabien, Syrien och amerikanska baser i regionen, enligt forskning från fyra källor. Gulfstater, som initialt sökte neutralitet, beviljar nu luftrumsåtkomst, underrättelsesamarbete och logistiskt stöd till Washington, enligt samma forskning.
Iran meddelade stängningen av Hormuzsundet, genom vilket cirka 20 miljoner fat olja per dag och 15 % av global LNG-transit passerar. Krigsriskförsäkringspremier har skjutit i höjden och fraktkostnader stiger på grund av Hormuzsundets stängning, enligt forskning från fyra källor. Störningar från Hormuzsundets stängning skulle oproportionellt påverka stora importörer som Kina, Indien, Japan och EU, samtidigt som de hotar gulfexportörer vars energiflöden är beroende av sundet, enligt forskningen.
Marknadens fulla fokus är på president Donald Trump och hur Irankriget går inför kvartalsrapporterna för årets första kvartal.
Irans primära mål är regimöverlevnad, och Teheran verkar anta att amerikanskt inhemskt stöd för en utdragen konflikt är begränsat och att president Trump står inför ett smalt politiskt fönster med betydande operativa risker, enligt forskning från fyra källor. Irans ledning förväntar sig troligen en inledande våg av amerikanska/israeliska attacker följt av förnyade förhandlingar, enligt samma forskning. USA:s mål att eliminera nyckelpersoner och försvaga missilförmågor tyder på ett försök att omforma förhandlingsdynamiken snarare än att eftersträva fullskalig ockupation. Ur ett spelteoretiskt perspektiv har Iran tre strategiska hävstänger: tid, Hormuzsundet och att undvika helt mättade missilattacker för att förhindra eskalering samtidigt som konflikten förlängs, enligt forskningen.
Alla meningsfulla störningar i Hormuzsundet skulle kunna driva oljan över 100 dollar, vilket utlöser globala inflationspresser, enligt forskning från fyra källor. Irankriget 2026, inklusive stängningen av Hormuzsundet, har lett till vad Internationella energibyrån har karakteriserat som den största tillförselstörningen i den globala oljemarknadens historia. Konfliktens inverkan ekar 1970-talets energikris genom akuta tillförselbrist, valutavolatilitet, inflation och förhöjda risker för stagflation och recession, enligt forskningen.
Räntesänkningar förväntades skjutas upp eller tvärtom ökas i ljuset av högre inflation orsakad av tillförselbrist och spekulation, enligt forskning från fyra källor. Aktiemarknaderna upplevde nedgångar globalt och det fanns en global försäljning på obligationsmarknaden.
Arabstaterna i Persiska viken samt Iran själva är beroende av Hormuzsundet för sina energiexporter och livsmedelsimport, där endast Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har alternativa, om än begränsade, rutter, enligt forskning från fyra källor. Kriget har orsakat en systemisk kollaps av Gulf Cooperation Councils ekonomiska modell. Efter stängningen av Hormuzsundet den 4 mars 2026 fastnade olje- och LNG-exporten, vilket fick Brent Crude att stiga över 120 dollar per fat och tvingade QatarEnergy att förklara force majeure på all export. Kuwaits, Iraks, Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens oljeproduktion sjönk kollektivt med rapporterade 6,7 miljoner fat per dag den 10 mars, och med minst 10 miljoner fat per dag den 12 mars, enligt forskningen.
Marknaden tittar bara på det (Trump och Irankriget). Det är det enda just nu.
Den maritima blockaden utlöste en samtidig nödsituation i livsmedelsförsörjningen över Gulf Cooperation Council-stater, som är beroende av sundet för över 80 % av sitt kaloriintag; i mitten av mars var 70 % av regionens livsmedelsimport störd, vilket tvingade återförsäljare som Lulu Retail att flyga in basvaror, vilket resulterade i en 40–120 % ökning av konsumentpriser, enligt forskning från fyra källor. Krisen har skiftat från en finansiell nedgång mot rädslor om en humanitär kris efter iranska attacker på avsaltningsanläggningar—källan till 99 % av dricksvattnet i Kuwait och Qatar.
Den regionala flygsektorn, inklusive Emirates och Qatar Airways, stod inför en nära total upphörande av verksamhet på grund av flernationella luftrumsstängningar, vilket orsakade utbredda störningar i global flygresor, enligt forskning från fyra källor.
Bortom omedelbara handelsstörningar har analytiker noterat en djupgående förändring i regionens långsiktiga ekonomiska berättelse. Deutsche Welle rapporterade att gulfstaterna troligen inte kommer att upprätthålla höga nivåer av investeringsutgifter under eller efter kriget. Konflikten har beskrivits som slutet på berättelsen att Viken är en permanent säker destination för expatriater, invandrare och turister; Qatar-finansierade Middle East Council on Global Affairs föreslog att kriget har irreversibelt skakat regionens image och avslöjat en djupt rotad skörhet under fasaden av Viken:s snabba ekonomiska transformation. Sinem Cengiz, en kuwaitisk journalist, förmedlade i sin artikel hur den omätbara sociala och psykologiska påverkan i de ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga sfärerna troligen inte kommer att blekna.
Konflikt i Mellanöstern kommer att medföra ord under Q1-resultatsäsongen om försäkringsförluster fokuserade på nyckelsektorer inklusive sjöfart, flyg, politiskt våld och energi, enligt forskning från fyra källor. Tidiga siffror för försäkringsförluster kommer troligen att låta hanterbara och inte tunga, men de behöver inte spridas jämnt bland stora namn, enligt en viktig amerikansk aktiemäklare.
Enligt Svenska Dagbladet beskrev Lars Söderfjell att marknadens fulla fokus ligger på president Donald Trump och Irankriget inför kvartalsrapporterna för årets första kvartal. Enligt samma källa beskrev Söderfjell också marknaden som enbart fokuserad på den frågan. Han uppgav att första kvartalet generellt antas ha varit ett bra kvartal för börsbolag, där industriföretag förväntas ha cirka 7 procent vinsttillväxt. För börsen som helhet förväntas vinsterna vara på samma nivå som samma kvartal förra året, trots en starkare svensk krona, enligt Söderfjell.
Viktiga okända faktorer kvarstår, inklusive utvecklingen av diplomatiska ansträngningar för att deeskalera konflikten och mobiliseringen av ett internationellt humanitärt svar på de växande krissituationerna i Viken.