Konflikten i Iran har allvarligt stört olje- och gasleveranser från Mellanöstern, vilket lett till en kraftig ökning av globala energipriser, enligt flera rapporter. Hormuzsundet, en viktig sjöfartsled för cirka 20 % av världens olja, har stängts eller allvarligt störts på grund av striderna, enligt flera rapporter. Globala oljepriser, inklusive Brent crude, har stigit betydligt sedan USA- och israeliska attacker mot Iran den 28 februari, enligt flera rapporter. Brent crude handlades över 119 dollar per fat fram till torsdagen på grund av pågående attacker, enligt stora mediekällor. Denna störning har omedelbart väckt oro för energisäkerhet världen över, särskilt för länder som är starkt beroende av export från Mellanöstern.
Ryssland har upplevt en betydande ökning av olje- och gasintäkter sedan kriget i Iran började, enligt flera rapporter. Ryssland tjänade cirka 372 miljoner euro per dag på oljeexport under de första 15 dagarna i mars, ungefär 14 % högre än dess genomsnittliga dagliga intäkter i februari, enligt stora mediekällor. Enligt The Independent - Main beskrev Simone Tagliapietra Ryssland som en stor vinnare av den krigsrelaterade energikaoset och noterade att högre oljepriser innebär högre intäkter för regeringen och därmed starkare förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Denna ekonomiska uppsving kommer trots omfattande internationella sanktioner som införts mot Moskva efter invasionen av Ukraina.
Ryssland är en stor vinnare av den krigsrelaterade energikaoset. Högre oljepriser innebär högre intäkter för regeringen och därmed starkare förmåga att finansiera kriget i Ukraina.
USA har infört tillfälliga sanktionsundantag som möjliggör fortsatta ryska oljeköp av stora köpare. USA:s finansdepartement utfärdade ett 30-dagars undantag för köp av rysk olja som redan är till sjöss, enligt stora mediareporter. Den amerikanska regeringen mildrade tillfälligt sanktioner för att låta Indien köpa rysk olja och petroleumprodukter till sjöss, enligt flera rapporter. Indien och Kina står tillsammans för ungefär tre fjärdedelar av Rysslands oljeintäkter, enligt stora mediekällor. Indien köpte olje- och gasprodukter från Ryssland för cirka 1,3 miljarder euro mellan 1 och 15 mars, totalt cirka 89 miljoner euro per dag, upp från 60 miljoner i februari, enligt stora mediareporter. Enligt The Independent - Main beskrev Amena Bakr hur med Mellanösterns oljefartyg som möter logistiska störningar, både Indien och Kina har starka incitament att öka sitt beroende av rysk tillgång.
Europeiska ledare motsätter sig mildring av sanktioner mot Ryssland och hävdar att det riskerar att bidra till Moskvas krigsintäkter, enligt stora mediareporter. Europeiska unionen har infört 19 omgångar av sanktioner mot Ryssland sedan invasionen av Ukraina i februari 2022, enligt flera rapporter. Detta motstånd speglar djup oro över att finansiera Rysslands krigsmaskin genom energiköp, även när kontinenten möter sina egna energiförsörjningsutmaningar. Enligt Daily Mirror - World News beskrev Alexander Kirk hur Ryssland på mindre än två veckor har tjänat uppskattningsvis 6 miljarder pund på export av fossila bränslen, pengar som i slutändan matar dess krigsmaskin, och tillade att mildring av sanktioner nu inte skulle stabilisera marknaderna utan skulle låta Ryssland sälja samma olja till ett mycket bättre pris.
Med Mellanösterns oljeförsörjning som möter logistiska störningar har både Indien och Kina starka incitament att fördjupa beroendet av rysk leverans.
Rysslands budgetläge förblir osäkert trots de senaste intäktsökningarna. Rysslands olje- och gasintäkter hade sjunkit till en fyraårslägsta nivå på 393 miljarder rubel (5 miljarder dollar) i januari, med ett rekordstort budgetunderskott på 1,7 biljoner rubel (21,8 miljarder dollar) för den månaden, enligt stora mediekällor. Rysk olja handlas till en rabatt jämfört med Brent crude men ligger nu över 59 dollar per fat, vilket är referenspriset i Rysslands budgetplan för 2026, enligt stora mediareporter. Skatteintäkter från olja och gas står för upp till 30 % av den ryska federala budgeten, enligt stora mediekällor. Detta beroende av energiintäkter gör Moskva särskilt sårbar för prisförändringar och marknadsstörningar.
Vladimir Putin har erbjudit sig att leverera olja och gas till europeiska länder under kriget i Iran, enligt den ryske presidenten. Stoppet i LNG-produktion av Qatar kommer att öka den globala konkurrensen om tillgängliga lastfartyg, inklusive de från Ryssland, enligt stora mediareporter. Putin uppgav att Ryssland kommer att fortsätta leverera olja och gas till de länder som själva är pålitliga motparter, och tillade att om europeiska företag och europeiska köpare plötsligt bestämmer sig för att omorientera sig och ge oss långsiktigt, hållbart samarbete, fritt från politiska överväganden, så gör det. Han noterade vidare att Ryssland aldrig har vägrat och är redo att arbeta med européer också, men behöver några signaler från dem.
När marknaderna panikar, tjänar auktoritära exportländer pengar.
Våldet har eskalerat i regionen med tankerattacker i irakiska vatten. Två utländska tankfartyg som transporterade irakiskt brännolja attackerades inom irakiskt territorialvatten, vilket fick dem att fatta eld, enligt stora mediareporter. Minst en person dog i tankerattackerna, enligt stora mediekällor. Enligt Daily Mirror - World News beskrev Farhan al-Fartousi hur två utländska tankfartyg som transporterade irakiskt brännolja utsattes för oidentifierade attacker inom territorialvatten, vilket fick dem att fatta eld. Dessa incidenter belyser de växande säkerhetsriskerna för energiinfrastruktur i hela Mellanöstern.
Innan Iran-konflikten visade Rysslands energiintäktsutveckling betydande utmaningar. Landet hade upplevt minskande intäkter och betydande budgetunderskott, vilket skapade press på dess finansiella stabilitet. Internationella sanktioner hade redan begränsat Moskvas förmåga att komma åt globala marknader och finansiella system. Invasionen av Ukraina hade lett till utbredd fördömelse och ekonomiska straff från västländer. Dessa faktorer kombinerade för att skapa en svår ekonomisk miljö för Ryssland före de senaste störningarna på energimarknaderna i Mellanöstern.
På mindre än två veckor har Ryssland tjänat uppskattningsvis 6 miljarder pund på export av fossila bränslen, pengar som i slutändan matar dess krigsmaskin. Att mildra sanktioner nu skulle inte stabilisera marknaderna. Vad det skulle göra är att låta Ryssland sälja samma olja till ett mycket bättre pris.
Viktiga okända faktorer kvarstår om varaktigheten för störningarna i Hormuzsundet och omfattningen av skador på tillgången. Det är oklart hur länge den vitala sjöfartsleden kommer att förbli stängd eller störd för sjöfartstrafik. Den exakta omfattningen av skador på global olje- och gastillgång från konflikten har inte bekräftats. Dessa osäkerheter fortsätter att driva marknadsvolatilitet och komplicera energiplanering för länder världen över.
Ytterligare okända faktorer gäller europeiska energiband med Ryssland och långsiktiga finansiella effekter. Om europeiska länder kommer att överväga att förnya energiband med Ryssland trots sanktioner förblir osäkert. Den fulla ekonomiska effekten av Iran-kriget på Rysslands budget och långsiktiga finansiella planer har inte fastställts. Dessa frågor kommer att påverka både europeisk energisäkerhet och Rysslands finansiella stabilitet under kommande månader.
Två utländska tankfartyg som fraktade irakisk brännolja utsattes för oidentifierade attacker inom territorialvatten, vilket fick dem att fatta eld.
Internationella reaktioner på sanktionsundantag och prissvängningar har varit blandade. Enligt Daily Mirror - World News beskrev Alexander Kirk hur när marknaderna panikar, tjänar auktoritära exportländer in. USA:s finansminister Scott Bessent uppgav att den snävt skräddarsydda, kortsiktiga åtgärden endast gäller olja som redan är under transport och inte kommer att ge betydande finansiell fördel för den ryska regeringen, som får majoriteten av sina energiintäkter från skatter som tas ut vid utvinningspunkten. Marknadsanalytiker fortsätter att övervaka hur dessa policybeslut påverkar globala energiflöden och prismodeller.
Konsekvenserna för omstrukturering av globala energimarknader och geopolitisk omorientering är betydande. Störningen har påskyndat diskussioner om energidiversifiering och minskat beroende av volatila regioner. Länder omvärderar sina energisäkerhetsstrategier i ljuset av konflikten. Långsiktiga förändringar i handelsmönster och leverantörsrelationer kan uppstå från den nuvarande krisen. Dessa förändringar kan omforma globala energimarknader under år framöver.
Viktiga okända faktorer omger också motiven bakom tankerattacker och regionala säkerhetshot. Identiteten och motiven bakom attackerna på oljetankfartyg i irakiska vatten har inte fastställts. Säkerhetsanalytiker undersöker om dessa incidenter representerar isolerade händelser eller är en del av ett bredare mönster av mål för energiinfrastruktur. Potentialen för ytterligare attacker på sjöfartsleder och energianläggningar förblir ett bekymmer för regional stabilitet.
Motstridigheter finns i bedömningar av effekten av USA:s sanktionsundantag på ryska intäkter. Amerikanska tjänstemän hävdar att tillfällig sanktionslindring för rysk olja som redan är till sjöss inte kommer att ge betydande finansiell fördel för den ryska regeringen. Men analytiker och europeiska ledare hävdar att högre globala oljepriser och fortsatt efterfrågan från köpare som Indien kan öka Moskvas intäkter, och att mildring av sanktioner riskerar att bidra till Rysslands krigsintäkter. Denna oenighet speglar olika perspektiv på hur tillfälliga åtgärder påverkar Rysslands krigsfinansiering, vilket påverkar policybeslut och marknadsstabilitet.