Hockeyklubbor blir dyrare och skörare, enligt flera rapporter. En hockeyförälder berättade för Alexander Azhel att de spenderar 20 000–25 000 SEK per år på klubbor och använder 6–8 klubbor per säsong. Tillverkarna tävlar om att göra den lättaste klubban och offrar hållbarheten, säger en person med bakgrund som materialansvarig inom elitishockey. Samma källa tillade att spelare är 'hjärntvättade' till att vilja ha proffsklubbor med marginell prestandaskillnad. Föräldrar känner panik när deras barn bryter en klubba i ilska och ser sina besparingar minska, säger en förälder. Att få en ersättningsklubba är svårt om inte ett tillverkningsfel kan bevisas, enligt flera rapporter. En förälder fick bara ett av fyra reklamationer godkända, säger föräldern. Elitklubbar förser lovande juniorer med klubbor, men de går snabbt sönder; vissa juniorer bröt alla sina gratisklubbor före oktober, säger en ungdomsansvarig. De flesta J18-spelare bryter alla sex gratisklubborna före jul och måste sedan betala själva med dålig rabatt, säger en förälder. En spelare använde 12 klubbor på en säsong, vilket kostade 36 000 SEK, enligt en förälder. Äldre juniorer får nu 10 klubbor per säsong, visar flera rapporter. Det pågår en statuskamp bland barn om dyr utrustning, säger ledare.
Ungdomsfotbollsakademier medför också betydande kostnader. Deltagande i fotbollsakademier kan innebära stora ekonomiska, tidsmässiga och sociala åtaganden för familjer, enligt flera rapporter. En studie från Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad visar att kostnaderna för akademifotboll varierar från några tusen SEK till över 50 000 SEK per säsong, säger Stefan Wagnsson. Kostnaderna inkluderar avgifter, resor, turneringar, utrustning och extra träning; tidsåtaganden som transport och förlorad arbetsinkomst är också betydande, tillägger Wagnsson. Föräldrar driver aktivt kostnaderna genom att investera i extra träning utanför klubben, säger Krister Hertting. Många föräldrar ser akademideltagande som meningsfullt och utvecklande och delar uppfostringsideal som disciplin och att hantera motgångar, enligt flera rapporter. Akademideltagande påverkar ofta hela familjens vardag, där fritid, arbete och semester anpassas till aktiviteten, säger Johan Högman. Ungdomsfotbollskostnader kan nå upp till 60 000 SEK, visar flera rapporter. Pressen på 10-åringar att specialisera sig tidigt ökar, enligt flera rapporter. En studie från Centrum för idrottsforskning, beställd av Jakob Forssmed, visar på kommersialisering av ungdomsidrott, säger flera rapporter. Det ekonomiska ansvaret verkar vila tyngre på familjer inom flickakademier, särskilt när det gäller resor och tävlingsdeltagande, säger Stefan Wagnsson.
I ett bredare sammanhang är genomsnittskostnaderna för vanlig klubbidrott lägre, men ekonomiska hinder utesluter fortfarande många barn. Den genomsnittliga årskostnaden för ett barn att vara med i en fotbollsförening i Sverige är 3 700 SEK, enligt en undersökning från Svenska Fotbollförbundet. Golf är billigare än fotboll för barn i Sverige, säger Per Widen från Svenska Fotbollförbundet. Nästan två tredjedelar av alla svenska barn tillhörde en idrottsförening, jämfört med mindre än hälften för de fattigaste familjerna, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån. De flesta ungdomsföreningar tar ut 400–800 SEK per säsong för U8–U19, enligt forskning. Sverige erbjuder idrottsbidrag på cirka 500 SEK per barn och år, visar forskning.
Insatser för att motverka kommersialisering och utanförskap inkluderar reformer av tränarutbildning, avskaffande av distriktslag och initiativ som Boost by FC Rosengård. Svenska Fotbollförbundet har reformerat barn- och ungdomstränarutbildningen baserat på evidensbaserade rön, enligt forskning. Kommunerna i Skåne och Halland har avskaffat sina distriktslag för att undvika utanförskap, visar forskning. Boost by FC Rosengård är en ideell organisation som hjälper arbetslösa i åldern 18–29 med personlig vägledning, enligt forskning. Boost har framgångsrikt lotsat 40 till 45 procent av deltagarna vidare, främst till vidare studier, visar forskning.