Romanen är indelad i tre oberoende berättelser. Den första följer en grupp flickor i 2010-talets Sverige som planerar en grym hämnd på ex-pojkvänner. Den andra är en våldsam medeltida berättelse om utstötta nunnor som utövar extatisk och subversiv kristendom.
Den tredje utspelar sig i en underjordisk nutida församling för samhällets missanpassade, ledd av två kvinnliga 'äldsta bröder'. Recensenter har beskrivit boken som 'vild, varm och våldsam', samt 'komplex' och 'gåtfull'. Enligt Flamman sade Hjorth att boken är en skönlitterär beskrivning av motrörelsen mot högerkonservativ kristendom, skriven med hjälp av hennes egen erfarenhet.
Jag gillar snygga kläder.
Hon uttryckte oro över styrkan hos konservativ kristen teologi i Sverige men noterade också att det finns kraft i kyrkan som höjer sin röst för människovärdet.
Det är en skönlitterär beskrivning av motrörelsen mot den högerkonservativa kristendomen, skriven med hjälp av min egen erfarenhet. Jag trodde att jag skulle sitta i panelsamtal med Joel Halldorf och prata om den kristna karismatiska rörelsen som fortfarande är okänd för ganska många. Men vi får se.
Jag tyckte att det var konstigt hur folk inte kan förstå att den här kristna högerrörelsen också kan vara attraktiv. När vi var barn var kristna sådana som hade för korta byxor och var ute i skogen på helgerna. Sedan kom de här rörelserna från USA där alla var snygga, smala och sminkade till tänderna.
Alla de här sakerna som är nära vår kultur har ju den kristna rörelsen kunnat utnyttja. Och sedan blev man ändå chockad över att Ebba Busch nu är minister och saluför en hård kristendom. Fröet kunde man se redan när [den långvariga ledaren för Livets ord] Ulf Ekman stod där och gapade om att muslimerna dyrkade en ökengud.
Jag känner mig väldigt orolig för hur stark den teologin är. Men det finns också kraft i den kyrka som höjer sin röst för människovärdet. För mig är det den kraft jag kan tro på, också politiskt, i nuläget.